Folkmängden har minskat kraftigt i norra länet

Mellan 1968 och 2018 har Sveriges befolkning ökat med 29 procent. Men befolkningsökningen har inte varit jämn fördelat. Det är i storstäderna som befolkningen ökar.

– Urbaniseringen, att människor flyttar från glesbefolkade till tätbefolkade områden, har varit en naturlig del i samhällets utveckling över århundraden, i övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle till dagens mer service- och kunskapsbaserade ekonomi, säger Albin Olausson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Befolkningen ökar i Kalmar län

Befolkningen i Kalmar län har ökat de senaste 50 åren. Störst ökning har Kalmar haft som ökat sin befolkning med 16 937 personer. Totalt har länet ökat sin befolkning med 34 438 personer. Förutom Kalmar är det Oskarshamn och Mörbylånga som ökat mest. Procentuellt är det Mörbylånga som ökat sin befolkning mest med 51 procent, en ökning med 5 072 personer.

Kraftig befolkningsminskning i norra länet

De tre kommunerna i norra länet går åt andra hållet. De har haft en stor minskning av befolkningen de senaste 50 åren. Tillsammans har Hultsfred, Vimmerby och Västervik tappat 11 889 personer. Störst minskning av befolkningen i proportion till sin befolkning har Hultsfred haft, en minskning från 19 462 till 14 374 personer.

Västervik är den kommun som förlorat flest invånare i länet, med 5 389 personer. Vimmerby har tappat 1 412 invånare.

Föds färre barn på landsbygden

Fortfarande söker sig många människor till storstäderna, det ökar urbaniseringen men det finns också ett annat skäl.

– Anledningen till varför folk flyttar är svår att förklara. Arbetsmarknad, normer och förändrade levnadspreferenser är nästan omöjliga att skilja från varandra.
Urbaniseringen drivs idag till stor del av en redan skev befolkningssammansättning. Befolkningen är i genomsnitt äldre på landsbygden än i städerna. Därför föds det färre barn i landsbygdskommunerna än i storstäderna, säger Albin Olausson.