Under måndagen beslutade kommunstyrelsen att man ska ansöka om att få använda ordningsvakter i centrala Västervik och på Bökensved. Exakt var ordningsvakterna ska kunna användas ska specificeras i ansökningen, som ännu inte är gjord.
Politikerna är splittrade. C och V röstade helt emot förslaget, och S ansåg att kommunen bara borde ansöka om ordningsvakter för kommunala verksamheter. Majoriteten och SD röstade dock igenom förslaget i sin helhet.
– Det ligger precis i linje med det vi föreslagit i flera år. Vi hoppas att det kommer kunna användas mer generellt i kommunen där det behövs. Till exempel i Gamleby, som är en ganska stor ort i vår kommun, säger Sverigedemokraternas representant i kommunstyrelsen Dan Larsen (SD).
– Jag är rädd att det kommer öka känslan av otrygghet, om vi i kommunen och politiken tar steg som det här mot ett repressivt och hårt samhälle. Det är för jävligt. Det är inte ett sånt här samhälle jag vill ha. Det är därför jag engagerar mig politiskt. Jag tror på ett helt annat samhälle, med människor som skapar tilltro och trygghet, säger Socialdemokraternas Marcus Fridlund (S).
Grundar sig i förra sommarens stök
På kommunstyrelsens presskonferens under tisdagsmorgonen förklarade kommunalråd Harald Hjalmarsson om att beslutet till stor del grundar sig på förra sommarens erfarenheter.
– Det behövdes vissa insatser på specifika platser. Förhoppningen är att vi får tillståndet, och då kan vara lite snabbare vid eventuellt behov av ordningsvakter, säger Hjalmarsson (M).
Fridlund är väl medveten om att sommaren 2023 kantades av stök på stan, då många upplevde att stora grupper ungdomar ockuperade både allmänna platser som biblioteket, och restauranger och butiker.
– Det är superbra att vi drar lärdomar av förra sommaren, och nu har vi ett stort batteri med åtgärder inför den här sommaren. Om unga vill hänga i stadsparken behöver vi skapa trygghet även för dem, och det gör vi med fältare som kan bygga relationer. En ordningsvakt kan inte bygga en relation till dem, säger Fridlund.
Kritiken: ”Flyttar bara problemet”
Fridlund vänder sig dels mot att kommunen ska ta över ansvaret för något som egentligen är en polisiär uppgift. Han menar också att gränserna mot ett allt mer auktoritärt samhälle förskjuts, och att ordningsvakter endast leder till att problem flyttas.
– När man säger att ”vi ska få bort stöket i Västerviks centrum” då vet vi att problemet flyttar, och kommer landa någon annanstans. Det kommer i längden skapa ett utanförskap, resonerar han.
Kommunalråd Harald Hjalmarsson (M) tycker dock inte att beslutet ska ses som ett underbetyg till polisen utan framhåller att ordningsvakter ska fungera som ett komplement.
– De som försöker skapa otrygghet förflyttar sig väldigt snabbt och där behöver vi kunna agera, säger Hjalmarsson.
En bärande del i förslaget är att näringsidkare är med och betalar kostnaden. Förslaget är också skrivet på ett sådant sätt att syftet inte är generellt patrullerande runt stadens gator. I princip går förslaget ut på att ordningsvakter ska ha möjlighet att flytta sig från en plats till en annan – vilket de inte har när olika verksamheter har sina ”egna” ordningsvakter.
Men varför ska kommunen betala för det? Varför inte en fastighetsägarförening, exempelvis?
– Grundtanken är att samordna fastighetsägare, gallerior och kommunen, säger Ulf Nilsson (L), vice ordförande i kommunstyrelsen, och fortsätter:
– Om var och en söker tillstånd för ordningsvakter blir det dyrare för alla, här är syftet att få ner totalkostnaden.
Vad kostnaden kan landa på, eller vilka dagar, veckor eller tider som ordningsvakter kan bli aktuellt, är dock oklart. Förra året landade bibliotekets kostnader på runt 100 000 kronor, enligt kommunstyrelsen.
Sverigedemokraterna: Då är ordningsvakter utmärkta att använda
För Sverigedemokraterna är beslutet efterlängtat, berättar Dan Larsen (SD).
– Jag är positivt överraskad men förstår inte varför det kommer först nu, säger han.
Han säger att ordningsvakter ska användas klokt, som ett komplement till polis och fältare.
– Det är ytterligare ett verktyg i verktygslådan. Både unga tjejer, och kanske äldre som vill gå ner på stan en sommarkväll, ska inte vara rädda för att bli påhoppade av ungdomsgäng eller överförfriskade personer. Då är ordningsvakter utmärkta att använda.
Vad tänker du om att resurserna skulle kunna gå till mer förebyggande arbete?
– De här destruktiva personerna går inte att stävja genom välvilja. Man ska givetvis försöka prata med de som är ordningsstörande, men vi måste prioritera en trygg miljö för medborgarna och först efter det försöka se varför personen gör som den gör och varför den är destruktiv. Det handlar om att tidigt bryta kriminella beteenden genom satsningar på fritidsgårdar och föreningslivet, säger han.
Larsen (SD) tycker att förslaget går helt i linje med den lag som infördes 2023 som lägger en större del av det brottsförebyggande ansvaret på kommunerna. Han vill gärna att kommunen framöver utreder fler platser där ordningsvakter kan vara lämpligt framöver.
”Det skapar inte en känsla av trygghet”
Marcus Fridlund (S) påpekar att det i beslutsunderlaget står att uniformerad personal och andra insatser som kameraövervakning kan öka den uppleva otryggheten.
– Västervik är södra Sveriges tryggaste kommun efter Öland. Vi har en trygghet. Om det kommer människor till Västervik och möts av patrullerande ordningsvakter – då kommer de undra ”vad har hänt nu?”. Det ger inte en känsla av trygghet, menar Fridlund (S).
Harald Hjalmarsson, kommunalråd, säger dock att man måste skilja på trygga och otrygga miljöer.
– Ordningsvakter och andra insatser kan skapa otrygghet i miljöer som redan är trygga. När de däremot är i otrygga miljöer så skapar de trygghet. Det är en viktig skillnad.
Fridlund (S) vidhåller att beslutet är fel väg att gå.
– Vi drar en skarp linje mellan specifika verksamheter och allmänna platser. Vi ska inte öppna upp för ett auktoritärt samhälle med patrullerande ordningsvakter på Västerviks gator. Det är det vi har polisen till. Kommunen ska syssla med trygghetsskapande och förebyggande åtgärder. Med det här beslutet legitimerar majoriteten att staten inte satsar på fler poliser, säger Fridlund.