Ulrica Bennesved är regionchef för Svenskt Näringsliv.
Foto: Pressbild
Även om vi börjar se ett litet ljus i tunneln när det kommer till konjunkturen, dras svensk arbetsmarknad fortsatt med stora problem. Att hitta medarbetare med rätt kompetens är ett sådant problem, vilket också är det största tillväxthindret för svenska företag.
Det finns flera anledningar till detta, men en stor bidragande orsak är att för många elever väljer en utbildning som inte leder till jobb. I november 2025 låg ungdomsarbetslösheten på 23,8 procent, vilket innebär att 155?000 ungdomar saknar jobb. Detta gap måste minska.
Från och med i fjol ska gymnasieskolan dimensioneras utifrån både elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov. Det är en efterlängtad och positiv förändring, som på sikt kommer att göra fler ungdomar aktiva på arbetsmarknaden och samtidigt bidra till att stärka företagens kompetensförsörjning. Gymnasievalet kan upplevas som stort och viktigt. Det är det också. Men det är långt ifrån livsavgörande. I Kalmar län är det knappt 3 000 femton- och sextonåringar som nu ska göra sitt gymnasieval.
För den som inte är helt säker på vilket program man ska välja är det bättre att välja ett yrkesprogram än ett högskoleförberedande program. Både de teoretiska programmen och yrkesprogrammen ger eleverna högskolebehörighet. Fördelen med den senare kategorin är att utbildningen i sig också i betydligt högre utsträckning leder till jobb efter studenten.
Mycket jobb kvar att göra
Enligt Skolverket är det i Kalmar län framför allt eleverna på bygg- och anläggnings-, el- och energi-, fordons och transport- och vård- och omsorgsprogrammet samt industritekniska programmet som behöver bli fler. De program som de kommunala och fristående huvudmännen bör minska antalet platser på är framför allt ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet. Det är dock inte bara på yrkesprogrammen det behövs fler elever. I fjol antog regeringen en STEM-strategi, vilken syftar till att stärka Sverige inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Enligt strategin är en viktig pusselbit att antalet elever på gymnasieskolans naturvetenskapliga program och teknikprogram ökar. Men för att företagen ska kunna hitta rätt kompetens och fler ungdomar skaffa sig ett jobb måste fler elever både vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram och genomföra hela utbildningen.
Här finns mycket jobb kvar att göra. Bara drygt åtta av tio elever som börjar på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program går ut gymnasiet med godkända betyg. Och att nästan var femte elev antingen avbryter studierna eller lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg ställer förstås till det för både företagen och ungdomarna.
Sajten Gymnasiepejl redovisar hur det har gått för tidigare årskullar. Hur många som efter gymnasiet jobbar, pluggar vidare och vad de tjänar efter gymnasieskolan. Till exempel hade 92 procent av eleverna som gick industritekniskt program i Emmaboda jobb ett år efter examen och 89 procent av de som valt fordons- och transportprogrammet i Hultsfred. Liknande mönster syns inom flera andra yrkesutbildningar i Kalmar län. Av de som valde bygg- och anläggningsprogrammet i Oskarshamn hade 83 procent jobb ett år efter avslutad utbildning. För eleverna på fordons- och transportprogrammet i samma stad hade 82 procent jobb ett år efter examen och i Kalmar 82 procent av VVS- och fastighetsprogrammets elever.
År 2040 riskerar Sverige att sakna drygt 230 000 yrkesarbetare. Det är en enorm utmaning för företagen, men en fördel för den som väljer ett yrkesprogram.
Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar län
Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv