Rapporten lyfter särskilt fram anhörigas avgörande betydelse i vård och omsorg, den tydliga kunskapsbrist som finns kring äldres sjukdomar samt upplevelser av åldersdiskriminering. Många anhöriga upplever att de marginaliseras, inte blir lyssnade på och inte får tillräcklig information, trots att de ofta känner patienten bäst.
Ett viktigt budskap i rapporten är att anhöriga behöver stöd i sin roll. Utan stöd ökar risken för ångest, depression och sömnsvårigheter hos anhörigvårdare, vilket i sin tur påverkar patientens hälsa och livskvalitet. Cirka 60 procent av alla anmälningar till patientnämnden som rör personer över 80 år görs av anhöriga, oftast make, maka, dotter eller son. Det visar tydligt hur central deras roll är.
*
Anhörigas insatser är så omfattande att de i dag betraktas som en samhällsbärande funktion. Utan deras engagemang skulle vården stå inför mycket stora utmaningar. Samtidigt visar rapporten flera ärenden där anhöriga beskriver brister i vård, behandling och bemötande. Forskning bekräftar dessa erfarenheter: vården behöver bli bättre på att lyssna till anhöriga, ge tydlig och korrekt information samt skapa verklig delaktighet.
Rapportens styrka ligger i de många konkreta patientfallen, som ger ett värdefullt underlag för samtal om hur vården kan utvecklas. Ett exempel handlar om en 85-årig man där hustrun anmälde vården efter brister i hanteringen av sekretess och information. När en bekant till mannen befann sig på rummet informerade läkaren öppet om mannens tillstånd. Kort därefter fick hustrun besked om att palliativ vård skulle inledas och att hennes make endast hade några veckor kvar att leva. Informationen gavs på ett sätt som upplevdes som både oprofessionellt och ovarsamt. Händelsen visar hur avgörande bemötande och kommunikation är – särskilt i livets mest utsatta skeden.
*
Denna patientgrupp växer snabbt. Antalet personer över 80 år förväntas nästan fördubblas under kommande år. Vården måste anpassa sig till denna verklighet. Det är inte acceptabelt att äldre patienter feldiagnostiseras, marginaliseras eller inte tas på allvar. Detsamma gäller deras anhöriga, som ofta gör allt de kan för att säkerställa god vård och ett värdigt bemötande. I Sverige finns över en miljon anhörigvårdare.
Vi menar att den bristande geriatriska kompetensen inom vården måste åtgärdas genom ökad utbildning för både läkare och sjuksköterskor. Patienter och anhöriga ska ses som resurser – inte som besvär. Rapporten bör användas som underlag för dialog och förbättringsarbete, exempelvis vid arbetsplatsträffar, interna utbildningar och samtal i verksamheterna. Det är ett ansvar för ledningar på alla nivåer att skapa utrymme för detta.
Rapporten finns att läsa på regionens webbplats: www.regionkalmar.se/patientnamnden
Vi kristdemokrater vill och vågar förändra. Goda värderingar måste fortsätta vara ledstjärnor i mötet med den äldre patienten.
Arne Sjöberg (KD), ledamot regionfullmäktige, geriatriker
Madeleine Rosenqvist (KD), vice ordförande Patientnämnden