Annons:

DEBATT: Skolmaten är viktig – men vuxnas ansvar är minst lika avgörande

Jon Sjölander och Marianne Hennel. Foto: Tess Hartikka

DEBATT: Skolmaten är viktig – men vuxnas ansvar är minst lika avgörande

Debatten om skolmaten i Västervik är både viktig och begriplig. När barn inte orkar med skoldagen, går hungriga från matsalen eller tappar koncentrationen i klassrummet, väcker det oro hos många föräldrar. För oss vuxna är det självklart att vilja göra allt vi kan för att våra barn ska må bra och lyckas i skolan.

Annons:

Men i den här diskussionen saknas ett perspektiv som vi måste våga lyfta: det gemensamma vuxenansvaret för barnens syn på mat.

I många familjer är vardagen redan pressad. Hämtningar, jobb, läxor och fritidsaktiviteter ska hinnas med, ofta under tidspress. Just därför är det extra viktigt att vi som vuxna stöttar varandra i att skapa trygga och hållbara matvanor – både hemma och i skolan.

*

Skolan kan – och ska – erbjuda näringsriktig, trygg och genomtänkt mat. Men det är i hemmet som grunden till barnens matvanor faktiskt läggs. Det är vi föräldrar, vi vuxna runt barnet, som formar inställningen till nya smaker, olika råvaror och till viljan att prova sådant man inte direkt tycker om.

Om barn redan tidigt vänjer sig vid att vissa smaker ”går bort”, att grönsaker sorteras bort eller att maten alltid ska likna snabbmat eller färdigrätter – då får skolan ett nästan omöjligt uppdrag.

Det handlar inte om att skuldbelägga eller kräva perfekta matvanor i varje familj. Små steg, nyfikenhet och vuxna förebilder räcker långt. När barn ser vuxna som själva vågar prova, visar tålamod och pratar positivt om vardagsmat, ökar också deras vilja att äta i skolmatsalen.

Att lära barn att äta allsidigt är inte något som skolan ensam kan bära.

*

Det handlar om att låta barn prova olika smaker, visa att husmanskost och vardagsmat är något positivt och att inte låta de vuxnas egna preferenser styra bort hela delar av maten i hemmet.

Många av oss har säkert själva hört – eller sagt – ”det där gillar inte jag”. Men barn gör som vi gör. Våra val vid middagsbordet påverkar deras vilja att äta skolans mat mer än vad någon meny i världen gör. Samtidigt ska vi vara ärliga: matvanor och synen på mat formas över generationer. Det är inget som förändras över en termin. Just därför är det ännu viktigare att vi vuxna tillsammans tar vårt ansvar – här och nu.

*

Det betyder inte att kritiken mot skolmaten är fel. Tvärtom är det rimligt att diskutera portionsstorlekar, möjlighet att ta mer mat, hur rätter komponeras och hur elevernas synpunkter faktiskt tas om hand. Skolan måste lyssna på barnen. Men om vi i debatten enbart lägger ansvaret på kommunen, köken och politiken riskerar vi att missa en avgörande del av helheten.

Barns relation till mat skapas i vardagen – hemma och i skolan. Vill vi på allvar att fler barn ska våga äta, orka mer och få i sig en varierad kost, då måste skolan och föräldrarna dra åt samma håll. Det räcker inte att kräva förändringar i skolans kök. Vi måste också vara beredda att förändra våra egna vanor runt köksbordet.

När skola och hem samarbetar skapar vi inte bara bättre måltider – vi ger barn trygghet, energi och bättre förutsättningar att lyckas.

Jon Sjölander
Marianne Hennel
Moderaterna
Västerviks kommun

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Kommentarerna nedan omfattas inte av utgivningsbeviset för www.dagensvastervik.se.

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt