Emmy Ahlstedt, Mattias Adolfsson och Lena Granath.
Foto: Pressbild
Det beslut som nu genomförs innebär inte att kvinnor nekas tillgång till kvinnokliniken. Det innebär att länets hälsocentraler tydligare får ansvar för första bedömning och behandling av många vanliga gynekologiska besvär, på samma sätt som de redan är första instans för andra medicinska tillstånd. Infektioner, blödningsrubbningar, hormonella besvär och uppföljningar har i praktiken under lång tid hanterats i primärvården. Skillnaden nu är att ansvaret görs formellt och att kompetensen byggs upp strukturerat i hela länet.
*
Detta är resultatet av ett långsiktigt arbete. Under 2023 och 2024 har kvinnoklinikerna och primärvårdens medicinska råd gemensamt utrett vilka insatser som medicinskt lämpar sig i primärvården på hälsocentralerna. Under 2025 har omfattande utbildningsinsatser genomförts. Allmänspecialistläkarna har fått praktisk träning i gynekologisk undersökningsteknik, utöver den som de redan har med sig från läkarutbildningen.
Sjuksköterskor som svarar i telefon och genomför bedömningar har utbildats av gynekologer och barnmorskor. Rutiner tas fram och konsultationstelefon finns tillgänglig till kvinnoklinikerna i både norra och södra länsdelen. Förändringen sker stegvis och i nära samverkan mellan verksamheterna. Förändringen är kort sagt inget som gjorts med en handvändning.
*
Syftet är att stärka tillgängligheten och skapa en mer jämlik vård. När enklare gynekologiska besvär kan hanteras nära patienten frigörs specialistresurser till det som verkligen kräver specialistkompetens, såsom avancerade tillstånd, cancerutredningar och komplicerade operationer. Det bidrar till kortare väntetider och bättre prioriteringar. Det är en förutsättning för att kvinnosjukvården ska vara hållbar över tid.
Samtidigt är vi fullt medvetna om att kvinnors vård inte alltid har tagits på tillräckligt stort allvar. Patientnämndens ärenden visar att många klagomål handlar om upplevelsen av att inte bli lyssnad på eller tagen på allvar. Det är oacceptabelt. En organisationsförändring får aldrig innebära att bemötandet försämras. Tvärtom, det ska leda till en mer jämställd hälsa.
*
SCV-majoriteten i Region Kalmar län har kvinnors hälsa som en tydlig prioritering. Region Kalmar län stärker första linjens gynekologi, utvecklar cancervården och implementerar Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för klimakteriebesvär. Ungdomsmottagningar finns i alla kommuner och kompletteras med en digital mottagning.
Regionens medarbetare arbetar med person- och familjecentrerat förhållningssätt och med utbildning i bemötande för att säkerställa att varje kvinna möts med respekt, integritet och professionalism. Det finns också tydliga krav på hur en gynekologisk undersökning ska genomföras, med avskilda rum och skyddad integritet.
*
Som arbetsgivare har regionen dessutom riktade insatser kring kvinnors hälsa, bland annat utbildning om klimakteriet i syfte att minska sjukskrivningar och öka förståelsen för hur olika livsfaser påverkar arbetslivet.
Vi påstår inte att förändring är enkel eller att oro kan viftas bort. Däremot är vi övertygade om att en stark primärvård är avgörande för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård. Att samla all gynekologisk vård på specialistnivå är inte långsiktigt hållbart och riskerar i stället att leda till att de med allra störst behov får vänta alltför länge.
Förändringen kommer att följas upp noggrant. Om den inte fungerar som avsett ska den justeras. Det är så ansvarstagande politik bedrivs.
Kvinnor i Kalmar län ska mötas av kompetens, respekt och tillgänglighet, oavsett var i vården de söker hjälp.
Mattias Adolfson (S)
Regionråd och ordförande i hälso och sjukvårdsberedningen
Emmy Ahlstedt (C)
Regionråd med ansvar för hälso och sjukvård
Lena Granath (V)
Regionråd med ansvar för hälso och sjukvård