I Dagens-tidningarna den 26 september presenterade Sven-Erik Karlsson, distriktsordförande för SPF Seniorerna i Kalmar län, uppgifter om medianpensionen i länets tolv kommuner. Tabellen avser allmän pension och tjänstepension efter skatt för personer som är 65 år och äldre.
Den visar 16 011 kronor i Högsby, 16 170 i Torsås, 16 994 i Mörbylånga, 16 002 i Hultsfred, 16 728 i Mönsterås, 16 573 i Emmaboda, 17 164 i Kalmar, 16 203 i Nybro, 16 854 i Oskarshamn, 16 716 i Västervik, 16 382 i Vimmerby och 16 239 kronor i Borgholm per månad. Samtliga ligger under den jämförelsenivå på 17 776 kronor som SPF använder. Skillnaden sträcker sig från 612 kronor i Kalmar till 1 774 kronor i Hultsfred.
Det är en allvarlig varningssignal. Den säger däremot inte att varje pensionär i länet har exakt den inkomsten eller att varje person som har arbetat får mindre än en person som aldrig har arbetat. Medianen är mittpunkten i en grupp, inte ett mått på varje individs arbetsliv eller hushållets samlade ekonomi.
Vad jämförelsen visar och inte visar
SPF:s nivå för fullt grundskydd är ett beräkningsexempel med full garantipension och maximalt bostadstillägg efter skatt. Det är inte en särskild pension som alla får automatiskt och inte heller en lagstadgad fattigdomsgräns. Pensionsmyndigheten bedömer bostadstillägg utifrån bland annat boendekostnad, inkomster, tillgångar och om den sökande bor ensam eller tillsammans med någon.
Myndigheten anger att tillägget kan vara upp till 7 290 kronor per månad, men det högsta beloppet gäller inte alla.
Det är också viktigt att skilja pension från disponibel inkomst. Kommunernas medianmått i artikeln omfattar allmän pension och tjänstepension efter skatt. SPF:s rapport förklarar att privat pension inte ingår i dess beräkningar av total pension. Andra inkomster, kapital, bostadstillägg och en partners ekonomi påverkar människors faktiska vardagsutrymme. Jämförelsen är användbar när man undersöker hur inkomstpensionen står sig mot grundskyddet, men den är inte en fullständig redovisning av varje pensionärs ekonomi.
Inte heller visar en kommuns medianpension i sig den exakta skillnaden mellan en viss persons pension efter ett långt arbetsliv och vad samma person skulle ha fått utan arbetsinkomster. För en sådan slutsats måste man jämföra likartade livsinkomster, arbetstid, uttagsålder, tjänstepension och andra omständigheter. Pensionerna följer människor över tid; dagens bostadsort visar inte i sig var eller hur de har arbetat.
Den här försiktigheten får inte bli en ursäkt för att vifta bort resultatet. SPF:s rapport använder uppgifter från Pensionsmyndighetens register och egna beräkningar. I den nationella jämförelsen ligger medianpensionen minst 300 kronor under SPF:s referensnivå i 232 av landets 290 kommuner, alltså omkring 80 procent. Ytterligare 32 kommuner ligger inom 299 kronor över eller under nivån, medan 26 ligger minst 300 kronor över. I Kalmar län är samtliga tolv kommuners medianer under jämförelsenivån, och enligt tabellen med minst 612 kronor.
SPF använder också typfall för att undersöka hur ett långt arbetsliv kan synas i pensionskuvertet. Ett av dem bygger på en person född 1950 som arbetat heltid från 25 till 65 års ålder, haft en lön kring medianen och omfattats av tjänstepensionsavtalet KAP-KL. Med rapportens antaganden blir den sammanlagda pensionen efter skatt omkring 18 700 kronor i månaden, ungefär 900 kronor över SPF:s modell för fullt grundskydd. Det är ett räkneexempel, inte en prognos för varje person. Resultatet påverkas av de antaganden som valts om lön, arbetsliv, tjänstepension och bostadstillägg.
Rapporten använder en pension ungefär 20 procent högre än grundskyddet som ett tydligt respektavstånd. Det är en normativ måttstock i SPF:s analys, inte en gräns som står i pensionslagen. SPF kopplar den till opinionsmätningar där en stor majoritet anser att arbetsinsatser ska påverka pensionens storlek. I rapporten redovisas bland annat resultat på 88 procent i en mätning från 2023 och 83 procent i en mätning från 2025. Mätningarna ställer inte exakt samma fråga, men båda pekar på ett brett stöd för principen att livsinkomst och arbetsinsats ska ha betydelse.
Ett starkare pensionssystem måste klara två uppgifter
Grundskyddet behövs för människor som haft små möjligheter att arbeta eller fått låg inkomst. Det ska skydda mot fattigdom. Samtidigt ska en inkomstgrundad pension ge ett begripligt och märkbart utbyte av ett långt arbetsliv. Vi ska inte ställa den som haft låg arbetsförmåga mot den som arbetat i många år. Ett rättvist system behöver kunna ge båda trygghet.
Människors arbetsliv ser olika ut. Sjukdom, funktionsnedsättning, arbetslöshet, deltidsarbete, låga löner och ansvar för barn eller anhöriga kan påverka hur pensionen byggs upp. Vissa perioder, exempelvis föräldraledighet, studier med studiemedel, plikttjänst och vissa ersättningar vid sjukdom eller arbetslöshet, kan ge pensionsrätt genom statliga regler. Men sådana kompensationer ersätter inte alltid fullt ut skillnader i lön, arbetstid och tjänstepension. Därför måste reformer både belöna arbete och ge ett skydd för den som inte har kunnat arbeta mer.
SPF föreslår att pensionsavgiften i ett första steg höjs till 18,5 procent och att förstärkningen ska nå både dagens och
framtidens pensionärer. Här måste politiken vara särskilt tydlig, eftersom procentsatsen lätt missförstås. Pensionsmyndigheten uppger att dagens sammanlagda pensionsrätt är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Eftersom den inkomsten beräknas efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften motsvarar detta i dag 17,21 procent av hela bruttoinkomsten. SPF:s rapport beskriver sitt förslag som en höjning från 17,21 till 18,5 procent av bruttoinkomsten. Det är alltså olika beräkningsunderlag som måste redovisas öppet.
SPF:s egen analys visar också varför en procentsats inte ensam är ett färdigt svar. Rapporten uppskattar att en sådan höjning skulle kunna ge omkring 900 kronor mer efter skatt i det modellerade fallet med medianlön. För dagens medianpensionärer uppskattas ökningen till omkring 800 kronor före vissa följdeffekter. Men när inkomstpensionen ökar kan delar av grundskyddet minska. SPF skriver därför att den faktiska nettoeffekten för vissa pensionärer kan bli ett par hundralappar lägre och att samspelet mellan inkomstpension och grundskydd behöver ses över.
SPF:s valpolitiska förslag anger att finansieringen ska ske genom omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Det behöver beskrivas konkret: vilken del av avgiften ska ändras, hur ska dagens och framtidens pensionärer omfattas, och vilka följder får omfördelningen för arbetsgivare, anställda och olika branscher? Om pengarna flyttas från ett annat ändamål ska även den konsekvensen redovisas. En reform blir inte kostnadsfri bara för att finansieringen sker inom en befintlig avgift.
Stjärnpartiet Sverige vill se tydliga resultat
Stjärnpartiet Sverige delar grundprincipen att arbete ska märkas i pensionen och att små pensioner ska skyddas. Vi vill stärka människors ekonomiska trygghet, hålla nere vardagskostnaderna och använda offentliga medel ansvarsfullt. Vårt rikspolitiska program anger ett första nationellt mål om en stegvis sänkning av den effektiva skatten på arbete med i genomsnitt 50 öre per intjänad hundralapp. Det målet ska finansieras öppet och får inte förverkligas genom att skola, äldreomsorg eller annan kärnverksamhet urholkas.
När Pensionsgruppen prövar pensionsavgiften måste den samtidigt redovisa hur mycket olika grupper faktiskt får kvar efter skatt och efter förändringar i garantipension och bostadstillägg. Beräkningarna bör visa skillnader efter inkomst, kön, arbetstid, tjänstepensionsavtal, ålder och födelseår. Det ska framgå vad som gäller för den som redan är pensionär, den som går i pension inom några år och den som fortfarande har ett långt arbetsliv framför sig. Ett genomsnitt kan dölja att en reform hjälper vissa men ger liten effekt för andra.
Vi vill också att människor ska kunna förstå sin egen framtida pension utan att behöva vara experter på myndighetsspråk. Stjärnpartiet Sverige har föreslagit en gemensam statlig pensionssimulator som visar hur inkomst, arbetstid och olika livshändelser påverkar allmän pension, tjänstepension och relevanta stöd. Informationen ska hjälpa människor att planera, inte lägga skulden på den enskilde när reglerna är svåra att överblicka.
Även skattepolitiken och vardagskostnaderna spelar roll för pensionärers trygghet. Den som har låg pension måste kunna betala boende, mat, el, läkemedel och resor utan att varje månad blir en kamp. Stjärnpartiet Sverige vill därför att de minsta pensionerna skyddas i beskattningen och att reformer av pensionerna bedöms tillsammans med deras verkliga effekt på hushållens ekonomi. Det får inte bli så att en höjning ser stor ut före skatt men knappt märks när andra stöd räknats om.
Pensionsdebatten bör varje år ge människor en tydlig redovisning av vad som händer med pensionernas köpkraft, hur mycket som kommer från inkomstgrundad pension och grundskydd, och hur skillnaderna ser ut mellan olika grupper och delar av landet. Kommunala medianer ska användas med respekt för vad de kan visa: de pekar på skillnader i pensionärernas utfall, men bevisar inte att dagens kommunledning orsakat skillnaden. Pensionssystemet är nationellt och utfallet formas av människors hela arbets- och livshistoria.
SPF Seniorernas uppgifter visar att pensionssystemet förtjänar en seriös genomlysning. Den starkaste slutsatsen är inte att varje pensionär har samma ekonomi eller att arbete aldrig lönar sig. Den är att många människor ser en för liten skillnad mellan ett långt arbetsliv och grundskyddets nivå, samtidigt som dagens medianpension i hela Kalmar län ligger under SPF:s jämförelsemått. Det räcker för att kräva tydliga svar.
Ett hållbart pensionssystem ska både värna dem som riskerar låg pension och ge ett synligt utbyte av arbete. Innan politiker beslutar om högre avgifter måste de visa vem som vinner, hur stor den verkliga ökningen blir efter skatt och stöd, vad reformen kostar och hur den finansieras. För den som har arbetat ett helt liv ska pensionen vara mer än en rad procentsatser. Den ska ge trygghet, värdighet och en rimlig känsla av att arbetsinsatsen räknades.
Nils Taghinejad Said Abad
Partiledare för Stjärnpartiet Sverige