Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Västervik. Genom att använda Dagens Västervik tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

VECKANS FRÅGA

Har du varit utomlands i sommar?

Svarsalternativ:

Ja
Nej
RöstaSe resultat

Annons:

Djurens rätt vill att Hultsfreds kommun slutar köpa in burägg. Foto: MostPhotos/Genrebild

Djurens Rätt: "Dags för Hultsfred att bli en buräggsfri kommun"

Det serveras över 3 miljoner måltider varje dag inom vård, skola och omsorg i Sverige. Vad kommuner köper in, och inte köper in, för livsmedel spelar stor roll, inte bara för oss invånare utan även för klimatet och för djuren i livsmedelsindustrin. Idag är nästan 250 av Sveriges 290 kommuner buräggfria i sin upphandling, är det inte dags för Hultsfred att bli en av dem?

Annons:

Många svenska kommuner ställer idag djurskyddskrav som går i linje med svensk lagstiftning. Det är givetvis bra men det finns starka skäl att gå längre än så. Att värna om ett gott djurskydd bör vara en del av varje seriös kommuns CRS-arbete.

När det kommer till ägg från hönor i bur så har de allra flesta konsumenter redan valt bort dessa ägg från tallriken. Försäljningen av burägg i butik idag är försvinnande liten och både kommuner och stora företag börjar välja bort dem i allt större utsträckning.

De burägg som finns kvar på marknaden används i färdigprodukter och storkök. Även här börjar fler aktörer ta ställning. Omkring 120 av de buräggsfria kommunerna i Sverige har inte bara valt bort burägg när det kommer till de så kallade skaläggen (hela okokta ägg) utan för alla äggprodukter. Där handlar det om upphandlingen av till exempel flytande ägg, färdigkokta ägg med mera, det vill säga just de produkter som kan användas i skolkök, äldreomsorg eller andra större matbespisningar och kök.

11 procent i burar

Även fast det är på väg bort så lever nästan 11 procent, motsvarande 900 000 hönor, fortfarande i burar. De burar som är tillåtna i Sverige ska innehålla inredning som ska fungera som ströyta, rede och sittpinnar. Det får vara upp till 16 hönor i en sådan bur. Ytan per höna är mindre än ett A4-ark. Det begränsade utrymmet gör att hönorna inte ens kan sträcka på benen och vingarna, än mindre flyga. Hönor behöver betydligt större utrymme än burarna medger för att utföra många viktiga beteenden, som att putsa sig. Inredningen i burarna fyller inte heller sin funktion. Hönan får knappt får plats att göra sitt sandbadebeteende i ströbadet.

I Sverige är det även tillåtet att endast ge tillgång till ströbadet fem timmar per dygn, under en tid som kanske inte alltid passar hönorna. Det "rede" som erbjuds har sluttande gallergolv utan bäddmaterial. Sittpinnarna är nära golvet och uppfattas antagligen inte av hönorna som den upphöjda sovplats de behöver.

"Ta ansvar, Hultsfred"

När jämförelser mellan frigående system och burar görs ligger fokus ofta enbart på djurhälsa, men möjligheten att kunna utföra sina naturliga beteenden är också en mycket viktig del av djurvälfärden. Självklart finns det djurvälfärdsproblem även i frigående system. Det finns dock större möjligheter att arbeta för förbättringar i dessa system jämfört med de oerhört begränsande bursystemen. Kommuner kan påverka genom att ställa djurskyddskrav i den lokala upphandlingen.

Enligt Djurens Rätts kartläggning uppger 246 kommuner att de numera upphandlar buräggsfritt. Det motsvarar ca 85 % av Sveriges kommuner och är en ökning med mer än 40 % sedan förra året.

Min uppmaning till Hultsfreds kommun är att ta sitt ansvar för djurskyddet och bli en av dessa.

Sebastian Wiklund, ansvarig för politiskt arbete på Djurens Rätt

Annons:

1 kommentar

Vladimir 2019-04-09 09:01:13

Nått förslag på vad vi ska spara på för den ökade kostnaden?

Mindre mat på fritids, färre assistanstimmar, mindre portioner för de äldre?

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons: