Inger Wiman skriver om ränteswapper, hur de kom till och vad de har kostat kommunen. Enligt henne kom ränteswapparna till under tiden, då kommunens ekonomi vanskötts.
Tidigare i somras redovisade jag i insändare kommunens
extrakostnader för ränteswappar under perioden 2013 tom 2019.
Summan jag fick från kommunledningskontoret var 277, 6 miljoner kr.
Följande siffror härrör från kommunens bokslut 2018.
Kommunen hade en låneskuld på 2062,8 milj. Av dessa har man för
1157 milj köpt ränteswappar på Nordea. Dessa förfaller alla
till lösen 2020-2024. Dessutom finns en förlängningsswapp på
80 milj som förfaller 2031, en checkkredit på drygt 100 milj som
förfaller 2019-2023, och ytterligare lån på drygt 800 milj, med
förfallodagar ungefär inom samma period. Man har i budget för
2020 höjt låneramen med ytterligare 900 milj. En låneskuld
för pension intjänad förre 1998 på ca 800 milj finns också.
Således en betydande skuldbörda som närmar sig 4 miljarder.
Budget för 2020 har tagits och förväntas ge ett överskott på drygt
15 milj. Socialnämnd och Barn och Utbildningsnämnd flaggar för
ett befarat underskott 2019 på ca 6 - 7 milj.
Med andra ord: Ingen lysande framtid ekonomiskt sett.
Samtidigt står kommunen för en stor ökning av personer över
80 år, ca 1300 flera på 10 år. Statistiks sett så behöver 14 % av
dem omsorg på särskilt boende, ca 180 nya platser, samt därtill
flera anpassande boenden.
Återgång till swapparna: Varför tecknade man dessa avtal? Tidigare har jag antagit att det
enbart var spekulation, men efter en kommunikation med kommunledningskontoret har jag fått
andra upplysningar. Enligt kommunens finanspolicy får man inte teckna längre fasta lån än fem år.
Under åren 2008 -2012 fördes en ansvarslös ekonomisk politik, som resulterade i stora
underskott. vilket uppdagades 2010, då fem av sju revisorer vägrade ge kommunstyrelsen
ansvarsfrihet.
Bokslutet 2010 var en chimär, där man redovisade drygt 80 milj kommunsektoriella
sparuppdrag som uppnådda och alla 160 milj investeringar gjordes med egna pengar.
Detta sprack 2011, som efter vissa märkliga justeringar hamnade på minus 60 miljoner.
Vad hade detta med tillkomsten av ränteswapparna att göra?
Jo, lånen förföll. Banken trädde in som forna tiders ockrare,
tog över lånen, förlängde löptiden. och ville som nutidens ockrare
ha betalt för detta. Därav de 277 milj. i överräntor.
Nu står man där med skägget i brevlådan! Dessa lån skall till
2024 betalas! Detta kommer man naturligtvis inte klara av, utan
nu blir det att snällt be banken om förlängning och det kommer
att kosta ytterligare höjda räntor!
Kommunen sitter i en rävsax som har orsakats av det förr förre kommunalrådet med benäget bistånd av förre kommunalrådet.
Som vanligt så är det vi vanliga medborgare som får stå för notan.
Kommunalråden sitter kvar, antingen ned eller uppgraderade!
Inger Wiman