Maciej Janowski är en av Dackarnas spetsförare.
Foto: Ossian Mathiasson
Det blev mer spännande än förväntat. Dackarna löste till slut ändå finalplatsen – och här kan du läsa vår krönikör Simon Henrikssons fem punkter efter matchen.
1: Dackarnas spets.
Dackarna är för bra för ett vingklippt Västervik som saknar sin kanske enda stora stjärna i danske Nicki Pedersen. Så enkelt är det. Spetsen och jämnheten blev till slut avgörande. Konstigt vore annars. Målillaklubben kan ställa ut sju riktigt starka förare på banan och har i år det kanske vassaste lagbygge vi sett på flera år. Då ska man komma ihåg att Dackarna skulle kunna kasta in både Joel Kling och Artur Czaja. En finalplats är faktiskt vad man kan förvänta sig av det här dackegänget.
2. Västerviks förmåga att få till nerv i matchen.
Först låg Västervik under med 14 poäng på hemmaplan. Det åt man upp. Det trodde nog många också var vad Västervik skulle mäkta med. Hota det här dackelaget i Målilla? Nej, det hade varit överraskande. Efter fyra heat sken Seimour Östervall som en sol. Tomas "TK" Karlsson såg däremot aningen mindre lycklig ut. 16-8 till Västervik – och matchen var vid liv. Även om det blev tio poängs övervikt för Dackarna totalt i slutändan ska det här sargade Västervikslaget ha en eloge för sin insats i dubbelmötet.
3. Smektalas genombrott.
Polske jättetalangen Bartosz Smektalas slutspel är inget annat en stor succé. Han var sanslöst bra hemma mot Indianerna, tog elva poäng hemma mot Dackarna i semifinalen och blev Västerviks bästa poängplockare även i Målilla med sina elva pinnar. Att han kunde köra i Västervik visste vi. Nu vet vi att han kan leverera på andra banor också. Klart är att han kör i Västervik även nästa säsong – det är bara att gratulera till den kontraktsskrivningen.
4. Rätt att börja på bortaoval.
Ifjol valde Dackarna att inleda på hemmaplan mot Smederna – och avsluta borta. Då blev det förlust och det kändes oklokt ur flera aspekter, men den kanske största är väl ändå möjligheten att få till en stor guldfest på hemmaplan? Nu tar Dackarna den chansen och inleder på bortaplan mot Smederna. Rätt beslut, enligt mig.
5. Blir ingen drömfinal ändå.
Att Dackarna får möjlighet att ta revansch på Eskilstuna Smederna för förra årets finalförlust är väl en morot i sig. Men de flesta på G&B Arena, utan sympatier för Västervik, hoppades nog på en småländsk drömfinal mot Elit Vetlanda. Jag är överraskad över att de inte klarade av att besegra Smederna på hemmaplan i den andra semifinalen. Hemma har de, som nästan alltid, varit helt omutliga och aldrig varit under 50 poäng en enda hemmamatch den här säsongen. Nu misslyckades man – och vi får fortsätta vänta på den där drömfinalen.