Inom administration, försäljning, ekonomi och vård påverkar den både hur jobben utförs och vem som rekryteras, också i mellanstora kommuner runt om i landet. Det som tidigare räckte som allmän datorvana har blivit en lägstanivå i många kontors- och serviceyrken.
Den digitala baskompetensen – från extra merit till krav
Två tredjedelar av Sveriges vuxna befolkning bedöms ha grundläggande digitala färdigheter, enligt en kartläggning från Digg, Myndigheten för digital förvaltning. Det räcker till en plats över EU-genomsnittet, men ligger samtidigt under unionens mål på 80 procent. Glappet är inte bara statistiskt. Det märks när arbetsgivare ska formulera krav för nya tjänster. Diggs slutsats är att kompetensbristen är ett hinder för Sveriges digitala utveckling.
Vad räknas då som grundläggande digital kompetens? Digg listar bland annat förmågan att swisha, deklarera digitalt, källkritiskt söka information på nätet och hantera ordbehandlingsprogram och affärssystem. Det är vardagsfärdigheter, fast på en nivå där man förväntas kunna använda dem på jobbet, inte bara hemma. Internetstiftelsens senaste rapport visar att 97 procent av svenskarna använder internet, men daglig användning är inte detsamma som arbetsplatskompetens.
Inför de krav som råder är det många som känner ett behov av att vidareutbilda sig, till exempel att stärka sin grund inom kalkylprogram genom att gå en excelkurs på distans. För den som redan har grunderna, men vill bygga upp sin kompetens ytterligare, finns det också mer fördjupande påbyggnadskurser.
Bristerna märks vid rekryteringar
Två av tre svenska företag som försökt tillsätta tjänster har haft svårt att hitta rätt kompetens, enligt Diggs analys av digital kompetens. Bristen är heller inte begränsad till data och IT. Den är mer utbredd än så.
Arbetsförmedlingens senaste rapport pekar på rekryteringsproblem inom ungefär hälften av bedömda yrken. Mest påtaglig är bristen inom data och IT, pedagogiskt arbete, installation, drift och underhåll samt hälso- och sjukvård. I Sveriges nordliga län är den dessutom mer centrerad, enligt samma rapport.
Inom andra yrkesområden går trenden åt motsatt håll. Arbetsförmedlingen bedömer att fortsatt digitalisering och automatisering bidrar till en något minskad efterfrågan inom industriell tillverkning, administration, ekonomi och juridik. Det betyder inte att jobben försvinner, bara att arbetsuppgifterna förändras.
För den som vill behålla sin position inom administration eller ekonomi handlar det ofta om att hänga med i de digitala verktyg som tar över rutinuppgifterna. Det innebär att samma yrkestitel kan kräva andra färdigheter idag än för bara några år sedan.
AI och nya verktyg flyttar fram positionerna
Drygt fyra av tio svenska tjänstemän har använt AI i jobbsammanhang, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2025. ChatGPT är det vanligaste verktyget, följt av Copilot. Bland befolkningen som helhet har 4 av 10 använt något AI-verktyg det senaste året, enligt samma rapport.
Det här säger något om tempot. Den som lärde sig kalkylprogrammen för tio år sedan möter idag både automatiseringsfunktioner och AI-assistenter på en och samma skärm. Excelarket är fortfarande kvar, men bredvid det ligger automatiska förslag och AI-svar.
Detta leder till en fråga som många arbetsgivare nu försöker formulera i sina annonser: vad menar man egentligen med "god datorvana"? Allt oftare handlar kraven i stället om viljan att lära sig nytt. Kalkylarken utgör fortfarande grunden, men att klara av att sätta sig in i ett nytt arbetsverktyg på en eftermiddag väger nästan lika tungt.
Dock, den som redan behärskar kalkylprogram får ofta lättare att förstå nästa verktyg, oavsett om det är ett affärssystem eller en analysplattform.
Att rusta sig medan jobbet pågår
Vart tredje svenskt företag erbjuder någon form av utbildning inom digitalisering till sina anställda, enligt Diggs sammanställning. Vägen vidare ligger alltså ofta hos arbetsgivaren själv. Sverige ligger internationellt väl till på området livslångt lärande.
Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet, som genomförs ungefär vart tredje år och vars senaste publicerade rapport är från 2023, visar att 51 % av företagen ser intern kompetensutveckling som en mycket viktig åtgärd för att kunna växa. Det är fler än den andel som lyfter fram att anställningen av ny personal är lika viktig. Tillväxtverkets siffror antyder att många företag väljer att satsa inåt innan de rekryterar utifrån.
Vägar att gå själv
För den enskilde finns också vägar in på egen hand. Korta distansutbildningar och kvällskurser har länge varit det vanliga. Allt fler tar också vägen via egna studier på nätet. Kortare onlinekurser inom kalkylprogram, datahantering och e-tjänster är några av de bästa praktiska metoderna att rusta sig själv.
Att ha gått en uppdaterande kurs det senaste året har blivit en grundläggande förväntan snarare än en extra merit. Den som inte gjort det riskerar att hamna under snittet bland sökande. Eftersom kraven förändras snabbare än universitetsutbildningarna hinner uppdateras, ligger uppdateringsbehovet på den som söker. Det är en förskjutning som har gått snabbt, och ofta har vare sig arbetsgivare eller fack riktigt hunnit reagera.