Malin Sjölander är gruppledare för M i Region Kalmar län.
Foto: Arkivbild
Peth-tester görs för att bedöma en persons alkoholkonsumtion över tid och för att se om det finns ett riskbruk. Läkare utför testerna och om en patient bedöms ha alkoholproblem ska det rapporteras till Transportstyrelsen, som kan fatta beslut att återkalla körkortet.
För att nå nivån som kan göra att körkortet dras in krävs tester som motsvarar konsumtionen av 28-42 glas vin eller 21-28 burkar starköl per vecka.
Metoden ifrågasätts nu allt mer, då många hävdar att flera personer blivit av med körkortet på lösa grunder. Nu vill M och KD i Region Kalmar län se en omedelbar paus för delgivning av Peth-testresultat från vården till Transportstyrelsen.
"Orsaken är det rättsosäkra läge som uppstått, där personer utan riskbruk eller påverkan förlorat sina körkort och i vissa fall sin försörjning", skriver M och KD.
– Vi ser allvarliga brister i systemet. Ingen människa ska behöva förlora sitt körkort och därmed sitt jobb på grund av ett blodprov som tolkats godtyckligt. Det är rättsosäkert, djupt orättvist, och skadar förtroendet för vården, säger Malin Sjölander (M), gruppledare.
"Behöver inte fler gråzoner"
På flera håll i landet har uppmärksammade fall visat hur enskilda individer drabbats, trots läkarintyg som styrkt nykterheten. Det har lett till domstolsprövningar och väckt en bred oro bland patienter, menar man.
– Vi befarar att människor undviker att söka vård eller avstår från att ta prover. Det hotar både folkhälsan och trafiksäkerheten. Vården måste vara tydlig, trygg och rättssäker, inte en plats där patienten är rädd för konsekvenserna av att få hjälp, säger Jimmy Loord (KD), gruppledare.
Två åtgärder föreslår nu partierna. Dels en omedelbar paus av testresultaten till Transportstyrelsen i avvaktan på rättsligt klargörande, dels tydligare rutiner för att informera patienter innan provtagning kring vad som analyseras, hur det kan komma att användas och vilka konsekvenser det riskerar att få.
– Vi behöver inte fler gråzoner. Vi behöver tydlighet, respekt för patientens integritet och ett regelverk som håller i verkligheten, säger Malin Sjölander.