Västerviks kommun får kritik från Inspektionen av vård och omsorg (IVO).
Foto: Tess Hartikka
IVO har gjort en tillsyn av Västerviks kommuns myndighetsutövning för barn och unga. Tillsynen är en del av en nationell satsning där samtliga kommuner granskas. I mitten av juni fick Västerviks kommun ett beslut från IVO, där man konstaterade två problem:
- Bristande hantering och dokumentation av orosanmälningar
- Otillräcklig egenkontroll av den sociala barn- och ungdomsvården
Enligt IVO har kommunen i vissa fall inte dokumenterat samtliga delar som ska ingå i en omedelbar skyddsbedömning, vilket strider mot socialtjänstlagen.
”Det är av vikt att alla uppgifter dokumenteras korrekt för att säkerställa att barn och unga får de skydd och stöd som de kan vara i behov av”, skriver IVO i sitt beslut.
IVO står fast vid tidigare bedömning
IVO tycker att Västerviks egenkontroll har varit otillräcklig. Egenkontroll innebär att en verksamhet själv gör en kontroll för att säkerställa att aktuella lagar och regler efterlevs.
I kritiken framkommer det bland annat att kommunens egenkontroll i familjehem, stödboenden och HVB saknar vissa uppgifter. De skriver att egenkontrollen i vissa fall inte omfattar uppgifter om antalet socialsekreterare som har besökt ett visst barn, ungas erfarenheter av och synpunkter på vården, orsakerna till omplaceringar samt oplanerade avslut av placeringar.
"Av kommunens yttrande framgår att de under 2025 planerar att genomföra egenkontroller av placerade barns situation som kommer omfatta insamling och analys av dessa uppgifter. IVO har beaktat kommunens yttrande men det ändrar inte IVO:s bedömning inom området", skriver de.
"Speglar inte helheten"
Annika Toresson arbetar på myndighetsenheten i Västerviks kommun och ansvarat för återredovisningen till IVO. Hon svarar på våra frågor i ett mejl.
Hur ser du på IVO:s kritik?
”Vi ser IVO:s tillsyn som en viktig del i arbetet med att stärka kvaliteten i vår verksamhet. De brister som lyfts rör hur vi i enstaka fall valt att dokumentera omedelbara skyddsbedömningar. Detta har rört enstaka ärenden och speglar inte helheten i verksamheten. När det gäller egenkontroller hade vi redan innan IVO:s återredovisning vidtagit åtgärder och i de delar där vi kan förbättras ser vi återkopplingen som en möjlighet att utveckla arbetet vidare”, skriver hon.
Varför har inte alla delar i skyddsbedömningen dokumenterats?
”I ett fåtal situationer där flera anmälningar om samma barn och händelse kommit in samma dag, har vi valt att dokumentera en skyddsbedömning som omfattat alla dessa anmälningar. I vissa fall har vi hänvisat till den redan gjorda bedömningen i stället för att skriva in allt på nytt i varje enskild anmälan. Det är detta som IVO har påtalat.”
Hon understryker samtidigt att en omedelbar skyddsbedömning alltid har gjorts i samtliga orosanmälningar, och att rutinen nu är förtydligad.
”Våra egenkontroller hittills i år visar att dokumentationen av omedelbara skyddsbedömningar innehåller rätt typ av information.”
Detta har gjorts för att förbättra
Kommunen har lämnat in en återredovisning till IVO och vidtagit flera konkreta åtgärder. Vissa av förändringarna hade de redan påbörjat innan de fick återredovisningen. Enligt Annika Toresson handlar åtgärderna bland annat om:
- Reviderade rutiner för omedelbara skyddsbedömningar och utredningsprocesser
- Införande av månatliga egenkontroller av skyddsbedömningar
- Beslut om särskilda egenkontroller av utredningsprocessen, placerade barns situation och följsamhet till delegationsordningen
- Information till alla medarbetare om IVO:s kritik och förändrade rutiner
Fortsatt arbete framåt
Nästa steg i arbetet är att IVO granskar återrapporteringen som gjorts från kommunen.
”Oavsett IVO:s fortsatta bedömning kommer vi att arbeta vidare med våra egenkontroller och utvecklingen av rutiner, eftersom det är en viktig del av vårt kvalitetsarbete”, avslutar Annika Toresson.