Rekordhög trygghetskänsla i Västervik: "Ett framgångsrecept"

Trygghetsundersökningen har genomförts regelbundet i Västerviks kommun sedan 2005. Undersökningen mäter både upplevd trygghet och faktisk utsatthet för brott.

Man svarar på ett 30-tal frågor där svaren sedan förvandlas till ett index mellan 0 och 6, där 0 är att man är helt trygg, och 6 att man upplever det som jätteotryggt. Man vill alltså att siffran för kommunen ska vara så låg som möjligt.

Förra året hade Västerviks kommun 1,3. I år är siffran 0,84, vilket är den lägsta siffran som Västervik har haft under de 20 år där man gjort mätningarna.

Kommunens säkerhetssamordnare Anna Norén lyfter att årets resultat är stabilt, med en förbättring på bred front.

– Det är ingen fråga egentligen som det har blivit någon drastisk förändring, utan det är lite lugnare på de flesta av de frågorna. Vi brukar ha en ganska jämn siffra över den upplevda tryggheten, ett index som inte svajar så där hemskt mycket, säger hon.

Bland de som faktiskt har blivit utsatta för något brott under det senaste 12 månaderna är det ungefär 20 procent som svarat att man blivit det, vilket är ungefär samma siffra som det varit de senaste åren. 

Bättre än snittet

Årets kommunenkät skickades till 600 slumpmässigt utvalda invånare, där hälften bor i Västerviks stad och hälften på landsbygden. Totalt var det 390 av dem som svarade. 

I Sverige ligger indexgenomsnittet på 1,43, Polisregion syd har ett snitt på 1,68 och Lokalpolisområdet där de sex norra kommunerna i länet ingår snittar på 1,19. Västervik med siffran 0,84 ligger alltså bra till i jämförelse. 

–  Vi har bra resultat i alla sex kommuner i Lokalpolisområde Västervik och jag tycker att det hänger ihop. Kommunerna ligger nära varandra och samarbetar både med oss och börjar att samarbeta med varandra på ett bra sätt, säger Ulrika Fagerlind, kommunpolis i Västervik.

Många aktörer inblandade

Vad är det då som är nyckeln till det positiva resultatet i Västervik? Kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M) framhåller att utvecklingen bygger på långsiktigt samarbete mellan flera aktörer.

– Vi har en bra modell för samverkan i vår kommun, inte bara vi på kommunen och vår lokala polis utan många andra aktörer också som deltar både i det brottsförebyggande arbetet och i det regelbundna samverkansarbetet om saker som sker i kommunen. Om vi kan hålla i det arbetet tror jag att vi har bra förutsättningar att hålla våra siffror på den här bra nivån, säger han.

Varje fredag året runt sammankallar räddningstjänsten till ett digitalt möte där man representanter från bland annat räddningstjänsten, polisen, kustbevakningen, regionen, ambulansen, socialtjänsten och Västerviks kommun sammarbetar.

– Där delar vi trygghetsinformation med varandra och ser om vi identifierar gemensamma saker vi behöver jobba med, säger Anna Norén. 

Det finns flera andra samverkansgrupper också, till exempel olycks- och brottsförebyggande rådet som träffas fyra gånger per år, och sedan två år tillbaka har man infört SSPF som är en samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritid.

– Jag tror det här är jag är ett framgångsrecept, säger Harald Hjalmarsson.

– Från polisens sida är det här en fantastisk möjlighet. Vi får prata med många samtidigt. Det är mycket vardag, kommer vi också in när vi alla befinner oss i ett annat världsläge, då har vi redan de här kanalerna uppbyggda idag. Där tänker jag att Västerviks kommun är unika. Vi har haft det här väldigt länge, säger Ulrika Fagerlind.

Hon lyfter också att man gjort flera insatser för barn och unga, där en viktig faktor är att man har anställt fler fältare i kommunen.

– Det jag tycker är ett väldigt gott konkret exempel i Västervik. Nu har vi bättre resurser kring våra barn och unga, och inte bara under kontorstid. På lov och helger kan det behövas extra.

Inga grova våldsbrott

Över de åren som undersökningarna gjorts kan man konstatera att män generellt är tryggare än kvinnor, äldre är tryggare än unga och de som bor på landsbygden är tryggare än de som bor i stan.

– De här trenderna finns, men om man skulle vilja veta ännu mer specifikt om varje åldersgrupp och så vidare så skulle man behöva göra en mer riktad undersökning, säger Anna Norén. 

Något som de alla är glada över är att Västerviks kommun inte drabbats av det grova våld som förekommit i andra delar av landet.

– Det är längesen vi hade något grovt våldsbrott. Och om man tittar nationellt så har vi inte haft någon skjutning eller sprängning, och arbetet att motverka det här pågår ständigt. Om jag suttit i andra delar av Sverige så hade jag förmodligen delat helt andra siffror. Förhoppningsvis så lugnar det sig lite och det går upp och ner, men jag vill verkligen lyfta fram att vi inte haft något grovt våldsbrott i Västerviks kommun och i vårt lokalområde, säger Ulrika Fagerlind.