Kreativiteten flödar för Västerviksförfattaren och -konstnären Niklas Wrångberg.
Foto: Privat
På tisdagskvällen gästar han Västerviks bibliotek för ett författarsamtal. Och om mindre än tre veckor, den 14 mars, öppnar han konstutställningen Black Minds on White Boards på Lofta Caffè.
– När jag är klar med något börjar jag alltid med något nytt, oavsett om det är att skriva, skapa musik, designa något eller måla tavlor. Just nu håller jag på lite med allt samtidigt, men när jag går in i en skrivarperiod så fokuserar jag helt på det tills boken är klar, säger Niklas Wrångberg.
Tidsresa genom författarskapet
På biblioteket kommer fokus ligga på hela hans författarbana, från starten 2007 fram till i dag.
– Det kommer handla mycket om Sankta Gertrud-serien och om hur Västerviksmiljön har inspirerat mig. Det var ett tag sen jag hade ett författarföredrag , och det är första gången på biblioteket, så det känns roligt. Publiken kan vänta sig en tidsresa från 2007 till nu, när jag startade mitt bokförlag. Jag har hunnit med att göra ganska många böcker den tiden och även gett ut andras böcker.
Just nu är han aktuell med sista delen i den Västerviksbaserade Sankta Gertrud-serien, Offerlammet, en thriller som han släppte i slutet av november.
– Den har tagits emot bra. Det märktes att det var många som längtat efter den och väntat på den. Det är alltid kul. Och det är roligt att nu få träffa läsare och få feedback, då kan de ju ställa. Jag tycker det känns viktigt att träffa läsarna ibland, det blir väldigt ensamt annars.
Är det verkligen den sista delen?
– Både ja och nej, själva serien är slut men det kommer säkert bli en hel del spin-offer. Jag håller redan på med en. Doris, som är dotter till huvudkaraktären i Sankta Gertrud, kommer få en egen historia. Samtidigt har jag också en idé om en sekelskiftsroman i Västerviksmiljö, som inte har något med den serien att göra. Jag har inte börjat skriva själva storyn på någon av dem än, nu är det fokus på research. Det är fullt med anteckningslappar och post-its hemma, säger han och skrattar.
"Min konst är ironiskt mörk"
Den 14 mars är det dags för konstutställning på Lofta Caffè. I somras gjorde han sin första utställning någonsin och nu visas nya verk under samma projektnamn, Black minds on white boards, men med helt nya tavlor. I projektet använder han whiteboard- och spritpennor på canvasduk.
– Jag skulle säga att min konst är ironiskt mörk. Jag fokuserar på det mörka och dystra men gör det på ett ironiskt sätt, så jag tror folk ändå kan känna en viss glädje eller komik i situationen.
Han dras till det mörkare uttrycket, något som också bottnar i egna erfarenheter.
– Jag har själv haft besvär med psykisk ohälsa. Jag tycker om när man blir berörd och jag hoppas att folk ska bli det. Jag gillar inte att slippa tänka när jag kollar på konst. Jag försöker måla något som man kan känna och se olika saker i, beroende på hur man själv mår. Sedan är alltid kul att chocka också och att dra på lite extra.
Nu ser han fram emot att möta både läsare och konstintresserade.
– Jag hoppas att folk kommer, både till biblioteket och till invigningen på Lofta. Det ska bli jättekul, jag är väldigt peppad och taggad.