Professor Johan Rönnby och museichef Olof Nimhed
Under torsdagen och fredagen träffas personer som på ett eller annat sätt kan hjälpa till att sätta ljus på 1500 – tals vraket Mars Makalös, som visas delvis på Västerviks museum.
- Det är ett helt unikt vrak, där varje detalj är världsunik, säger Ingmar Sjöblom, historiker.
På fredag avslutas en två dagas konferens om skeppet Mars Makalös, som hittades av Västerviks dykare 2011 utanför Ölands norra kust. Med på mötet är historiker, professor i marin arkeologi, osteolog (studerar skelett), experter på skeppsbyggeri då och nu, de dykare som fann Mars, marinarkeologer, experter på digital 3D visning, länsstyrelsen och personal från Västerviks museum. Alla har ett gemensamt mål: ta reda på hur arbetet med Mars makalös kan gå vidare och vad ska prioriteras.
- Förhoppningsvis får vi fram ett knippe bra forskningsfrågor som vi kan gå vidare med inför nästa års dykningar på vraket, säger Johan Rönnby, professor i marin arkeologi vid Södertörns högskola.
Mars unikt på flera sätt
Vraket Mars är unikt för att stora delar av skeppet ligger kvar på havsbotten där det upptäcktes. Vissa fynd har bärgats, som en del kanoner och en del mindre föremål som fördes ombord av de människor som arbetade på skeppet. Men stora delar av vraket ligger kvar och det fotograferas för att senare kunna visas digitalt på Västerviks museum. Man planerar även att skriva ut vraket i 3D -skrivare för att visualisera det för besökare. För att det ska lyckas och bli en intressant upplevelse för både forskare och museibesökare krävs en samsyn.
Är det svårt att samsas om vad man vill få fram av Mars?
- Nej det har inte varit svårt att föra samman museet och forskningen. Det är lite av att ge och ta. Som forskare blir man stimulerad av vad museet vill berätta, säger Johan Rönnby.
Frågorna som forskarna vill ta reda på och en museibesökare vill veta kan skilja sig åt en del, men en sak har de gemensamt.
- Hur livet var för de personer som var ombord tedde sig, säger museichef Olof Nimhed.
Vid årets dykningar har man hittat och tagit upp hundratals föremål, många gånger är det ett problem, då man inte vet vad man har hittat.
- Föremålen är helt enkelt så korroderade efter 550 år på havsbotten att det inte går att uttyda vad det är vi har hittat. Vi vill fortsätta arbetet för det känns som vi bara har skrapat lite på ytan av det här fyndet.
Mars gick under på 1560 -talet och ett så gammalt vrak är helt unikt i världen.
- Det är ett helt unikt vrak, varje detalj är världsunikt då det inte finns några så gamla och välbevarade vrak i hela världen. Skulle man jämföra med byggnader som finns på land så vore det att hitta ett Kalmar slott, välbevarat i en skog, säger historiker Ingmar Sjöblom.
Ta fram långsiktig strategi
Förhoppningen med mötet är att man tillsammans kommer fram till en gemensam långsiktig strategi, vilket ska leda till att forskarna får svar på sina frågor och hur Västerviks museum ska kunna berätta en historia för sina besökare.
- Det är topp för oss att kunna förmedla de aktuella forskningsresultaten från en så säker källa som möjligt. Det är också spännande att kunna visa hur forskningen bedrivs, säger Olof Nimhed.
Hittills har projektet till allra största del finansierats av privata medel, främst genom att forskningsfartyg från MMT lånats ut. Men även med stöd av Sparbanksstiftelsen i Tjust. Nu när arbetet ska gå in i nästa fas hoppas man få stöd av fler aktörer, bland annat länsstyrelsen.