Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Västervik. Genom att använda Dagens Västervik tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

VECKANS FRÅGA

Ska du rösta i EU-valet?

Svarsalternativ:

Ja
Nej
RöstaSe resultat

Annons:

Idag presenterades lantbruksbarometern för 2019 som visar att bara tre av tio upplever att deras lönsamhet är ganska eller mycket god. På bilden syns Marianne Gunnarsson, Håkan Jonsson, Wisam Salim och Therese Rödin Georgson. Foto: Ossian Mathiasson

Pressat läge för lantbrukarna – upplever kraftigt minskad lönsamhet

Sommarens torka har lett till att ekonomin har blivit sämre för många svenska lantbrukare. Uppemot sju av tio lantbrukare ser lönsamheten som ganska eller mycket dålig, enligt den senaste lantbruksbarometern.

Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom yrket. 

1 000 lantbrukare har intervjuats om sin lönsamhet, förutsättningarna för sitt företagande och framtiden. Det man kan se är att lönsamhetsindexet har minskat rejält i samtliga produktionsgrenar jämfört med föregående år och den upplevda lönsamheten för lantbrukarna har försämrats med 35 procent sedan förra året. 

För ett år sedan, våren 2018, var det 52 procent av de tillfrågade lantbrukarna som tyckte att lönsamheten var ganska eller mycket god och 47 procent ansåg att lönsamheten var ganska eller mycket dålig. 

"Lönsamheten har sjunkit mycket"

Lantbrukarnas upplevelse av lönsamheten har förändrats negativt sedan våren 2018 och majoriteten, hela 64 procent, tycker att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Bara tre av tio lantbrukare, 34 procent, anser att den är ganska eller mycket god. 

Bäst upplevd lönsamhet har ändå mjölkproducenterna medan den största negativa förändringen har skett bland grisproducenterna. 

– Torkan återspeglar sig ganska starkt i årets lantbruksbarometer. Lönsamheten har sjunkit ganska mycket från förra året, vilket också var väntat. Den procentuella minskningen var 35 procentenheter, säger Therese Rödin Georgson, lantbruksekonom på LRF Konsult i Vimmerby.

Årets lantbruksbarometer presenterades på Prime i Vimmerby där Wisam Salim, verksamhetschef på Prime, berättade om deras nya koncept med fokus på närproducerade råvaror och vikten av att använda bra råvaror i matlagningen. Håkan Jonsson från Håkans Glada Utegrisar var också på plats för att ge sin syn tillsammans med Marianne Gunnarsson från Vimmerby Sparbank och Therese Rödin Georgson från LRF Konsult. 

Stort tapp i vår region

Faktum är att alla regioner i Sverige upplever en dålig lönsamhet och störst förändring gjordes i regionen som berör bland annat Kalmar län där det gick från plus 56 till minus 21 under senaste året. 

– Vi har gjort ett stort tapp men framtidstron är positiv trots det pressade läget, säger Therese Rödin Gerorgson. 

Marianne Gunnarsson fyller i:

– Det är givetvis torkan och bränderna som har gjort att den upplevda lönsamheten har sjunkit drastiskt. Hösten var sämre än vad det är nu, säger Marianne Gunnarsson. 

Den dramatiska ökningen av foderkostnaderna har drabbat många grisproducenter och för många kommer det ta flera år att återhämta sig. 

Det är som sagt grisköttsproducenterna som har stått för det största fallet – från plus 65 till minus 43 på ett år. Prognosen för våren 2020 visar dock på en avsevärd förbättring till plus 53.

– För mig är den krassa verkligheten att det är en 23-procentig prishöjning på fodret från början av september 2018 till slutet av augusti 2019. Jag tror inte att vi har sett hela baksmällan med biverkningar av det hela, vilket är otäckt. De ekonomiska biverkningarna tar ett tag att läka, säger Håkan Jonsson.

Tror på ljus framtid

Therese Rödin Gerorgson ser positivt på framtiden när hon gör en summering av barometern. 

– Om man ser ett år framåt i tiden så ser grisproducenterna positivt på framtiden. Alla produktionsgrenar tror att det kommer gå uppåt nästa år. Sju av tio lantbrukare skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare, säger hon. 

Att hitta personal anses också vara svårt när lantbrukarna får säga sitt och Wisam Salim på Prime berättar att det är likadant i restaurangbranschen.

– Trots att det finns ett stort intresse kring mat med mängder av tv-program och folk som vill lära sig att laga mat så är det ingen som vill jobba med det. Det påverkar oss jättemycket, speciellt i en sådan liten stad där vi har en säsongsbaserad verksamhet. Vi måste nästan tredubbla personalantalet på sommaren för att klara det. Det är något som man oroar sig för år efter år, säger Wisam Salim. 

"Då spritter det i benen"

Konsumenter har genom åren blivit alltmer medvetna och vill veta varifrån köttet kommer. Det var viktigt för Salim att få in det i Primes verksamhet i samband med den senaste renoveringen. 

– Det är nytt för verksamheten men inte för mig. Jag har känt Håkan (Jonsson) sedan vintern 2009 och för mig är det en självklarhet med tanke på att vi är grannar trots att vi inte är det geografiskt. Det är en skyldighet att man köper produkter som kan gagna kommunen och de lokala företagen. Ur försäljningssynpunkt kan man berätta för gästerna om var köttet kommer ifrån och säga att det är nära Vimmerby.

Sommarens torka och bränder ställde till det och gjorde att lantbrukarnas lönsamhet sjönk drastiskt. Hösten var tung men Håkan Jonsson känner att det är på väg åt rätt håll. 

– Det var oroligt i höstas. Nu har staren kommit och solen skiner, då spritter det i benen, säger Håkan Jonsson. 

Annons:

Ossian Mathiasson

Ossian Mathiasson

ossian.mathiasson@dagensvastervik.se

0703787116

0 kommentarer

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt

Annons:

Annons:

Annons:

Annons: