Emma Frans höll det första föredraget på Tillväxtdagen
Emma Frans inledde Tillväxtdagen med sitt föredrag om falska nyheter i sociala medier men även vid nyhetsrapportering i tidningar och TV. Hon menar att ett snabbt nyhetsflöde där avsändaren inte gör någon källkritik alls, är ett hot mot vår framtid.
Emma Frans har studerat hur olika medier, främst de sociala mediernas nyhetsflöde ser ut i dag och vad de innehåller. Frågan som hon ställer är vad ska bedömas som sanning och vad är en myt?
- Det florerar väldigt mycket desinformation på sociala medier, säger hon.
Emma ger exempel på hur det skrivs att det är bra att dricka kollegialt silver, vilket skulle bota många sjukdomar. En annan grupp skriver att man inte ska vaccinera sina barn eller sig själv mot farliga sjukdomar.
- Det visade sig att det fanns forskning som hittade en koppling mellan autism och vaccin. Senare kom det fram att det var en forskare som fått i uppdrag att skriva den avhandlingen och fått betalt av en advokat, som anlitats av en grupp som var emot vaccinering, säger Emma Frans.
Ett annat hot i det som skrivs på de sociala medierna är det information som sprids via sociala medier innan ett val.
- Ryssland har pekats ut att sprida den typen av information som vill sprida falska nyheter för att polarisera andra nationer. De eldar på motsättningar som redan finns i samhället för att samhället ska bli mer instabilt.
Hon tycker att man ska fundera flera gånger om innan man delar ett meddelande på sociala medier innan man har kollat upp om det är sant eller inte.
- Spridningen av falska nyheter är ett hot mot vår framtid, säger Emma Frans.
Exempel på falska nyheter
Hon tar fram flera exempel på falska nyheter som sprids av människor som är tvärsäkra på att det som de just delat är sant.
- I Sverige förbjuds julgransbelysning för att det retar muslimer. Falsk nyhet som spreds i andra länder. Sanningen var att Trafikverket förbjöd människor att hänga julgransbelysning i lyktstolpar av trafiksäkerhetsskäl.
En annan nyhet var att en flicka fick kvarsittning i skolan för att hon hade en svensk flagga på sitt mobilskal.
- Det blev en storm av kommentarer, en del riktigt hatiska. Men det visade sig snart vara en falsk nyhet. Då skriver ändå en person under kommentarsfältet: ”Jag skiter i om det är falskt, det är fördjävligt ändå”.
Halo effekt
Emma Frans beskriver också hur kända personer som har många följare som influensers ofta sprider falska nyheter, vilket blir en sanning.
- Det handlar ofta om kostens inflytande på hälsan. Vad ska man äta och varför.
Hon tar ett exempel på en bankrånare som gjort misstaget att läsa falska nyheter på sociala medier.
- Han rånade en bank. Han hade ingen mask, övervakningskamerorna fick bra bilder på hur mannen såg ut. Han kunde gripas av polis inom några timmar. I polisförhöret säger han något som polisen inte förstod först. ”Jag hade ju saften på mig, hur kunde ni gripa mig så snabbt”.
Det visade sig att mannen hade läst på sociala medier att om man smorde in ansiktet med citronsaft skulle hans ansikte bli osynligt för övervakningskamerorna.
- Det är viktigt hur vi förhåller oss till den information vi får via de sociala medierna. Var noggrann med vad ni delar, säger Emma Frans.
Hon tillägger också att många som delar ett meddelande och är tvärsäkra på att det stämmer ofta visar sig vara mindre kompetenta än andra som vågar ifrågasätta det som skrivs på sociala medier.