Efter att Mariette Fröbergs mamma har fått bristfällig vård under flera år tar Mariette nu upp kampen för att äldre ska få ett drägligare liv. Efter nio månader på ett äldreboende vägde Mariettes mamma bara 40 kilo.
– Jag vill inte att det ska vara en snyfthistoria det är ett nationellt problem, säger hon.
Igår hamnade Mariette Fröbergs mamma på akuten i Västervik. Kraftigt undernärd och med svår järnbrist vägde hon bara 40,1 kilo med sele och kläder på sig. Hon bor på ett äldreboende i Västervik sedan nio månader tillbaka. Mariette Fröberg var orolig och skickade dit en sjuksköterska för att kontrollera att allt var bra.
– Jag vill inte att det här ska bli någon snyfthistoria även om det är otroligt sorgligt. Min mamma är bara en i mängden som har det så här, säger Mariette Fröberg.
Under tre år har Mariettes mamma haft hemtjänst.
– Vi såg under en tid att hon behövde mer hjälp och fick möjlighet att flytta till Lindögården.
Oroliga anhöriga får svar i september
Lindögården togs över av kommunen första juli från att ha varit ett äldreboende som drivits i privat regi. Kommunen bjöd in anhöriga till möte den 10 juli där många oroliga ifrågasatte sommarpersonalens beläggning och kompetens.
– Man vet att den personal som är över sommaren inte har samma kompetens som den ordinarie och jag menar att det rent av kan vara farligt för boende under vikarieperioden, säger Mariette Fröberg.
Svaret som social- och områdeschefen gav de oroliga anhöriga var att de skulle se över personalens bemanning i september.
– Om mamma lever så länge. Då har hon dött i undernäring om ingenting görs.
Pressad personal är underbemannad
Mariette Fröberg är hos sin mamma varje dag och hon möter den stressade personalen i korridorerna.
– Ingen skugga ska falla på dem. De gör så gott de kan men de är underbemannade.
Hon tror att personalbristen och kompetensbristen är den stora orsaken till att hennes mamma vanvårdats.
– Min mamma är inte kinkig med maten. Hon vill äta och hon vill leva men personalen har inte tiden att sitta hos henne den tid som det krävs.
Hon har pratat med många i personalstyrkan och flera av dem håller med henne om att vårdsituationen är ohållbar. Trots det är det ingen av personalen som vågat gå ut för att säga hur det egentligen ser ut.
– Det råder en tystnadskultur. Ingen vågar säga rakt ut för de är rädda.
Önskar samarbete
Det Mariette Fröberg vill i framtiden är att personal och anhöriga samarbetar.
– Jag vill inte att de ansvariga ska säga att det är synd om min mamma och mig utan jag vill att de gör något. Många av mina bekanta har samma berättelse om anhöriga som bor på andra äldreboenden i stan. Att vi inte tar hand om våra äldre är ett nationellt politiskt problem och fel i systemet. Vi måste göra något nu.
En IVO-anmälan har skickats in och i höst kommer eventuell översyn att göras.
– Men det räcker inte med att bara jag gör en anmälan. Alla anhöriga borde anmäla så att man får upp ögonen för hur vården ser ut idag för våra gamla och arbetsmiljön för all vårdpersonal. Det är vår plikt och skyldighet, säger Mariette Fröberg.
Fotnot: Här kan du läsa hur kommunen ser på kritiken och situationen inom äldreomsorgen.