Jan Guillou berättar om hur han hade tänkt sig starta som författare, för det var just författare han ville bli när han var ung. Men det blev på ett annat sätt än hur han hade tänkt sig.
- Jag var inriktad på att bli en fin författare, jag skulle bli obegriplig, säger han.
Istället kom året 1968.
- Det var ett helt annat Europa då, med tre fascistdiktaturer i Grekland, Portugal och Spanien. Den som inte var emot det var inte klok. Så jag skrev långt ifrån obegripligheter för att nå en masspublik. Konsten att värja sig mot politik var ganska enkelt men att nå en masspublik är något annat, säger Jag Guillou.
Vändningen kom när han hamnade i fängelse efter IB-avslöjandet.
- Jag hade inte läst någon deckare innan, men läste Per Wahlöö och Maj Sjövalls böcker i fängelset. De hade tagit den amerikanska hårdkokta deckarstilen och översatt den till svenska. De hade fyllt den med enfaldig VPK-propaganda och det fungerade. Jag insåg att jag kunde göra på samma sätt men inte med poliser utan något jag kunde någonting om, spioneri. Det var så Hamilton kom med.
Sista delen om 1900-talet
Just nu är Jan Guillou aktuell med den sista boken om 1900-talet ”Slutet på historien” som handlar om 1990-talet.
Hur har du orkar med att skriva så målmedvetet och hinna med att skriva hela den bokserien?
- Det är tio timmars arbetsdag, från söndag till torsdag. Jag är ledig fredag och lördag. Det finns inga ursäkter att inte jobba. Jag jobbade även när jag hade Corona. Jag blev inte så sjuk som många andra blev men jag hostade mycket.
Du måste ha jobbat väldigt mycket med att ta fram recherch för de böckerna, var det mycket arbete?
- Aldrig mer recherch, säger Jan Guillou.
Historiska romaner
Anna Laestadius Larsson har skrivit sex romaner som alla handlar om starka kvinnor med frihetstörst.
- Min senaste bok heter ”Svårmodets döttrar” och handlar om tre generationer kvinnor under 1900-talet, säger Anna Laestadius Larsson.
Boken skildrar bristen på självbestämmande över liv och sexualitet som löper genom tre generationers kvinnor.
Hon har också skrivit en bok om Hilma af Klint, den svenska konstnärinnan som blev världsberömd efter sin död. Hon har även skildrat 1700-talet i en romansvit.
- Jag tror det bor en folkbildare i mig, säger Anna Laestadius Larsson.
Amelia Adamo säger att hon gått över till andra sidan, bara en gång.
- Jag kommer från tidningsbranschen och har skrivit en bok ”Kvinnoarvet”. Det är tio kapitel där jag delar med mig av mina livserfarenheter, säger hon.
Anna och Amelia har tidigare jobbat tillsammans på både tidningen M och Amelia.
- Jag var redaktionschef på tidningen M och trivdes väldigt bra med det, men det blev kortvarigt, då Amelia flyttade mig till en annan tidning.
- Jag ville sätta en person med kraft på tidningen Amelia för jag insåg att den insatsen behövdes där. Du var den jag ville ha där, men du ville inte och spjärnade emot i det längsta, säger Amelia Adamo.