På måndagen fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en remiss som beskriver hur det nya förslaget påverkar Västervik. Bakgrunden är att regeringen har presenterat ett nytt förslag som kraftigt skiljer sig från det som togs fram av den parlamentariska utredning som pågått under flera år, där syftet var att kompensera små och glesbefolkade kommuner för administrativa kostnader och politisk verksamhet.
– Det förra förslaget som låg skulle ge kommunen ungefär 67 miljoner mer i utjämningseffekt. Det nya förslaget gör att det i princip inte skulle bli någon påverkan. Vi är ju trots allt en glesbefolkad kommun, men vi är inte så liten. Vi har stora kostnader för att vi är glest befolkade anser vi, och det blir väldigt stor skillnad mellan de här två förslagen, säger kommunens ekonomichef Anders Björling.
"Storstadskommunerna som varit negativa"
Samtliga riksdagspartier var överens om det första förslaget. Men ändå har de nu ändrat sig och kommit fram till ett annat.
– Det inte är någon hemlighet att det är storstadskommunerna som varit negativa till det första förslaget. Och uppenbarligen har de haft framgång nu då. Men kanske inte sista ordet är sagt, vem vet. Vi gör ett försök nu med att skicka in remissvar, säger kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M) och fortsätter:
– Vi ska försöka också att göra det tillsammans med grannkommunerna, jag tror att de flesta i länet har samma uppfattning som vi har i den här frågan, säger Harald Hjalmarsson.
Oppositionsrådet Marcus Fridlund (S) betonar hur stort tappet kan bli för länets kommuner.
– För Kalmar läns del handlar det om hundratals miljoner som vi tappar i skatteintäkt, som vi skulle kunna göra verksamhet av. Så det är klart att det här slår jättehårt på oss, säger han.
Han lyfter särskilt glesheten som en central faktor för Västervik.
–Vi är så stora till ytan och har verksamhet och människor över hela ytan. Det innebär avstånd i form av till exempel skolskjutsar som gör att det är kostnadsdrivande, och nu får vi ingenting för det. Så jag tycker det var jättebra att vi kunde ta det här initiativet tillsammans att faktiskt svara på remissen, även om vi inte är remissinstans. Det är jättebra att vi svarar på den men tråkigt såklart att vi ska behöva göra det.
Remissen ska lämnas in senast den 4 februari. Målsättningen är att Västervik ska få fram sitt svar i december eller senast i januari.