Rektorstjänster kan försvinna – utreder ny ledningsorganisation

Barn- och utbildningsnämnden fick på tisdagen information om förslaget till ny ledningsorganisation för Västerviks kommuns förskolor.

Förslaget innebär att dagens struktur med 11,5 rektorstjänster ersätts av fyra förskoleområden, varje område lett av ett team med rektor och biträdande rektor. Totalt skulle ledningen bestå av fyra rektorer och fem biträdande rektorer, det vill säga 2,5 tjänster färre än det är i dagsläget.

Den nya styrningen skulle enligt förvaltningen ge en mer hållbar och likvärdig styrning där man samarbetar mer mellan förskolorna. Det skulle också innebära en kostnadsminskning på cirka 2,1 miljoner kronor per år.

– Vår budget beror på hur många barn och elever vi har, om vi har färre barn så får vi minskad budget och då måste vi anpassa verksamheten utifrån det. Och om vi minskar vi på antalet förskolor och personal så måste vi minska på ledning, det är en naturlig konsekvens, säger barn- och utbildningschefen Magnus Bengtsson.

"Vi har frågor vi vill ha svar på”

Nämnden betonade under en pressträff i veckan att det här endast handlade om information inför ett kommande beslut, som kommer att tas tidigast i december.

– Det mest positiva med det här förslaget är likvärdighetstanken kring förskolorna, och att det är ännu mer samverkan mellan förskolorna. Men vi har en del frågor och funderingar som vi vill ha lite mer svar på innan vi fattar beslutet, säger nämndens ordförande Andreas Billtorp (M). 

Det har gjorts en så kallad SWOT-analys, där man ser vad den nya ledningsorganisationen skulle kunna ha för styrkor, svagheter, möjligheter samt risker och hot. Bland svagheterna och riskerna har man bland annat pekat ut otydliga chefsroller, arbetsmiljöansvar och risken för ökad arbetsbelastning.

– I varje organisationsförändring så finns det såklart styrkor och möjligheter men också svagheter och risker för problem, och då är det viktigt att man tittar igenom dem och tar kloka beslut kring de delarna som vi kan. Frågor vi lyfte nu handlar om ansvar och arbetsbeslastning och rollfördelning, att det behövs en tydlighet kring det, och det arbetsmiljöansvar som vi i nämnden är ansvariga för, och det kopplas ihop med de här lite otydliga chefsrollerna. Vi ska ta reda på mer om detta för att det ska bli en så bra omställning som möjligt. Men jag tror att vi behöver vara överens om att vi behöver göra en förändring i en minskande verksamhet. Det är ett faktum vi står inför, att vi blir färre barn, säger Klara Björkum.

"Kvaliteten som styr"

Trots att omorganisationen innebär en besparing menar politikerna att det inte är huvudskälet till förändringen.

– Av ekonomi och kvalitet så är det självklart är det kvaliteten som styr. Vi kollar på hur det ska kunna bli bättre med en organisationsförändring, där alla våra barn får en god omsorg och utbildning, säger Klara Björkum.

Andreas Billtorp håller med.

– När jag ser den här ser jag först och främst att ökad likvärdighet och samverksan är det stora. Hur kan vi göra mer med de resurserna vi har kvar när vi inte får lika många barn till förskolan. Och såklart, det vi är till för är ju barnen. Det är det viktigaste som jag känner. Sen får vi en kostnadsbesparing också. Då är det ju klokt att kunna använda den pengen till något annat inom skolverksamheten, säger han.

Vad skulle ni vilja lägga de pengarna på i stället?

– Det är för tidigt att säga. 

Nämnden framhåller att det är viktigt att förskoleorganisationen som beslutas inte blir kortsiktig.

– Det här är något vi behöver vara överens om på en bred front, vi behöver se till så att den nya ledningsorganisationen blir långvarig och inte rivs upp efter ett val eller något annat som sker.

Ett beslut om den nya ledningsorganisationen kan fattas tidigast i december.