Alla förutsättningar har sina utmaningar. För högersidan handlar regionvalet om att bryta ett extremt långt S-styre – medan 20 års styre mer handlar om vågskålen mellan en positiv nulägesbild och nya målsättningar. Vad finns egentligen att göra som man inte kunna göra under 20 år?
På sin breda pressträff om inriktningarna för nästa mandatperiod presenterade S-kandidaterna sitt valmanifest som man döpt om till trygghetskontrakt.
En bärande punkt är att Region Kalmar ska ha kortast köer till vård i hela landet, att 1177 ska nås på under tio minuter och kortare väntetider till BUP.
– Trygghetskontraktet är vårt regionala manifest och vår färdplan framåt. Om det ska sammanfattas i en mening handlar det om att vi vill ha Sveriges kortaste köer – till operation, hälsocentral, BUP, 1177 och andra delar av vården. Det ska märkas under nästa mandatperiod genom snabbare svar från 1177, fler fasta läkarkontakter och väsentligt kortare väntetider, säger regionstyrelsens ordförande Angelica Katsanidou och fortsätter:
– Sammanfattningsvis kokar trygghetskontraktet ner till fyra fokusområden: vården, barnen, de äldre och medarbetarna. Den röda tråden är tron på ett starkt samhälle där människor inte lämnas ensamma och där välfärden finns där när livet förändras. Trygghetskontraktet är vårt löfte om Sveriges kortaste köer och om en vård som ges efter behov – inte efter plånbok.
Vad är svårast med att bedriva valkampanj efter 20 års styre?
– Regionen står sig väl och har bland Sveriges nöjdaste patienter, men det finns fortfarande utmaningar. Vi behöver fortsätta arbetet med att korta köerna, förbättra tillgängligheten till 1177, stärka operations- och behandlingskapaciteten och se till att fler får fast läkarkontakt.
”Patienten ska alltid veta nästa steg”
Mattias Adolfsson (S) är regionråd med ansvar för primärvården:
– 1177 ska bli mer tillgängligt. Målet är att man ska nå 1177 inom tio minuter. Vi vill också att fler ska ha en fast, namngiven läkare. Kontinuitet är viktigt för både vårdkvalitet och trygghet, och målet är att 100 procent av invånarna ska ha en fast läkarkontakt. Ett annat viktigt steg är att patienten alltid ska veta nästa steg i vårdkedjan och få en tid i handen när en diagnos har ställts
De stora nycklarna för att lösa tillgängligheten är resurser, men kanske ännu mer kompetensförsörjningen.
– Den är en stor utmaning och därför behöver vi arbeta med attraktivitet, god arbetsmiljö, bra villkor och fler utbildningsplatser. Vi behöver satsa på egna medarbetare i stället för att hyra in personal från privata bolag.
"Det räckte inte"
I norra delen av länet har brist på tillräcklig kompetens lett till att den palliativa enheten i Västervik stängts och förlossningsvården på Västerviks sjukhus har haft enorma problem med bemanningen. I somras var det ytterst nära att avdelningen stängdes vissa dygn, men verksamheten räddades i sista stund.
– Förlossningen i Västervik har varit en väldigt bekymmersam fråga under flera år. Regionen har nu beslutat att satsa över 300 miljoner kronor på att bygga om och skapa bättre lokaler. Förlossningen är oerhört viktig för norra länet, och arbetet med att rekrytera och behålla barnmorskor fortsätter, säger Mattias Adolfsson.
Borde beslutet fattats tidigare?
– Det har ju fattats en mängd beslut och åtgärder innan vi landade i beslutet att bygga om verksamheten. Vi har sett långa åtgärdslistor, men det räckte inte och till slut landade vi i att lägga den investeringen på första plats och gör en renovering för att säkra verksamheten.
Vad kommer hända med den palliativa enheten?
– När det gäller den palliativa enheten handlar utmaningen om att rekrytera rätt specialistkompetens. Regionen arbetar med en regional cancerstrategi som ska stärka de palliativa rådgivningsteamen, och målet är att kunna återöppna platser som i dag är stängda i väntan på rätt kompetens, säger Adolfsson.
”Handlar enkom om rekrytering”
Angelica Katsanidou beskriver ett brett arbete för att förbättra kompetensförsörjningen.
– Det finns ingen enskild lösning. Det handlar om flera insatser samtidigt: fler utbildningsplatser, lokala campus, bättre arbetsmiljö, goda arbetsvillkor och ett långsiktigt arbete för att locka och behålla medarbetare. Mycket handlar också om arbetssätt. En fast läkarkontakt kan minska vårdbehovet, eftersom patienten vet vem den ska vända sig till och kan känna större trygghet. Ett annat sätt att prioritera är att växla från hyrpersonal till satsningar på egna medarbetare, säger hon.
Är det rimligt att behålla hälsocentraler där det har varit svårt att anställa fast läkare i många år?
– Ja, vi behöver ha närheten och tillgängligheten. Det är också viktigt att kunna erbjuda en jämlik vård över länet, så att alla människor har nära till sin hälsocentral. Det bidrar också till en bättre folkhälsa.
De köer som finns i dag, beror de främst på rekryteringsproblem?
– Det handlar enkom om rekrytering och om att hitta läkare som är villiga att flytta. Där arbetar vi både med att kunna erbjuda lite bättre villkor i de kommuner där vi har det lite tuffare, och på andra sätt göra det mer attraktivt. I många av de här kommunerna söker vi också läkare utomlands. Finns det läkare som kan tänka sig att flytta till Sverige och ta ett jobb här? Det har vi flera exempel på.
Skulle ett statligt ansvar förenkla rekryteringsbesvären?
– Vi ser inte ett förstatligande av vården som rätt väg framåt. Däremot behövs ett större statligt ansvar när det gäller exempelvis statsbidrag, indexering och långsiktig finansiering, men ett fullt förstatligande riskerar enligt vår bedömning att leda till färre hälsocentraler och sjukhus i länet.
Köerna till BUP har kortats
Region Kalmar har lyckats korta köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin under de senaste åren.
– Barn och unga är en viktig målgrupp. Under mandatperioden har vi infört en digital ungdomsmottagning och arbetat med köerna till BUP, så att första besöket ska komma tidigare och vi klarar vårdgarantin idag. Nu behöver vi fortsätta korta köerna, både till första besök och till utredning, och stärka samverkan mellan kommunerna, hälsocentralerna och barn- och ungdomspsykiatrin. Det handlar också om att barn och unga ska trivas och leva i Kalmar län. Kultur, idrott och ett starkt föreningsliv är viktiga delar. Här i Vimmerby är Litteraturnoden en viktig pusselbit i kultursamverkansmodellen och för det läsfrämjande arbetet, säger regionrådet Malin Anell.
”En stor samhällsutmaning”
Peter Wretlund vill att regionen intensifierar arbetet med att minska ensamheten bland äldre:
– Att åldras tryggt i Kalmar län är oerhört viktigt. Det handlar om att få rätt vård vid rätt tillfälle och på rätt plats genom hela livet. Fast läkarkontakt är en viktig del av tryggheten, liksom möjligheten att utveckla hembesök och egenmonitorering som komplement till den traditionella vården. Den ofrivilliga ensamheten är också en stor samhällsutmaning. Här behöver regionen, kommunerna, civilsamhället och föreningslivet arbeta tillsammans. Vi vill också fortsätta satsa på seniorkortet som är en annan viktig del eftersom det ger äldre möjlighet att resa inom länet på ett ekonomiskt och hållbart sätt.
Fernhed ny i regionpolitiken
Partiets lista i Vimmerby/Hultsfred toppas av Rosie Folkesson och David Fernhed, ny i regionpolitiken.
– För mig är det viktigt att den som kommer in genom vårdens dörrar i blåkläder och varseljacka ska få samma vård som den som kommer in i kostym och finskor. Det som gör regionpolitiken spännande är framför allt sjukvården, men också tillväxtfrågorna. Vi behöver en region som arbetar framåt så att fler företag kan etablera sig här, säger Fernhed.
Folkesson menar att de små kommunerna i länet måste ta sin plats.
– Vi vill verkligen värna våra små, vi måste också synas och höras i det stora sammanhanget. Hela Kalmar län ska leva – det är det viktigaste vi brinner för. Det gäller hälsocentraler, folktandvård, infrastruktur, energifrågor, näringslivsfrågor och mycket annat. Små kommuner måste också vara med och påverka så mycket vi kan, säger hon.