Allmänna Arvsfonden har bland annat gått in i projektet för en ny konstgräsplan i Virserum.
Foto: Arkivbild
Utvecklingen speglar en bredare samhällsförändring. Civilsamhällets organisationer möter ökade behov samtidigt som andra offentliga finansiärer har fått mindre utrymme. Statsbidragen har inte räknats upp i takt med inflationen och det är hård konkurrens om de kommunala bidragen.
I det läget fyller Allmänna arvsfondenen allt viktigare roll, och det är glädjande att föreningslivets idéer och engagemang inte har blivit mindre. Tvärtom är ansökningstrycket det högsta på tio år.
Bakom ökningen finns föreningar som bygger idrottshallar och mötesplatser, startar verksamheter mot psykisk ohälsa, skapar fritidsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning och motverkar ofrivillig ensamhet bland äldre. De vanligaste mottagarna av projektmedel är idrottsföreningar, följda av funktionshindersorganisationer och ungdomsorganisationer.
*
Flest projekt rör insatser för att främja fysisk och psykisk hälsa. Det är ett arbete samhället behöver mer av, inte mindre! Därför är det så positivt att nästan två tredjedelar av projekten drivs av organisationer som inte tidigare fått stöd från Arvsfonden. Arvsfondens stöd fortsätter att nå nya delar av civilsamhället.
Behovet av lokaler och anläggningar är särskilt stort. Under året gick 719 miljoner kronor till lokalstöd, en ökning med 79 procent. Antalet nya lokalstödsprojekt var det högsta på över trettio år. Vi har underlättat för föreningar att söka stöd genom att ta bort den så kallade kilometerregeln och höja beloppstaket för att möta stigande byggkostnader. Sedan februari är det också möjligt att söka stöd för energieffektiviserande åtgärder. Inom kort kommer konstgräsplaner med gummigranulat eller annan fyllning som innehåller mikroplast inte längre få finansiering.
Åtta av tio avslutade arvsfondsprojekt visar tydliga resultat som lever vidare efter att finansieringen har upphört. Det handlar alltså inte om tillfälliga satsningar utan om verksamheter som blir en del av lokalsamhället. Under 2025 tog vi också fram ett nytt effektstöd som syftar till att sprida erfarenheter från avslutade projekt vidare. Intresset överträffade alla förväntningar: 93 ansökningar inkom under det första året, jämfört med ett ursprungligt mål om ett tjugotal.
*
Jag är glad att Arvsfonden flera år i rad har kunnat öka stödet till föreningslivet. Det fortsätter vi med under 2026, till gagn för Kalmar läns unga, äldre och invånare med funktionsnedsättning.
Arvsfonden är en viktig resurs för hela landet. Men för att Kalmar läns föreningar ska kunna dra nytta av den fullt ut krävs också lokalt engagemang. Min uppmaning till beslutsfattarna i Kalmar län är att värna civilsamhället och ge föreningslivet goda förutsättningar, även i tuffa tider. På så vis kan vi tillsammans se till att fler goda idéer som kläcks i länets föreningar blir verklighet, stärker demokratin och gör nytta för invånarna i Kalmar län.
Ulrika Stuart Hamilton, ordförande för Arvsfondsdelegationen