Varje gång det är val återkommer samma fråga: Spelar min röst verkligen någon roll?
Många tänker att politiken ändå inte bryr sig om dem och att lagarna inte kommer att förändras eller att en enda röst inte kan påverka någonting.
Men demokratin fungerar inte så. En enskild röst kan verka liten, men tusentals röster kan förändra den politiska dagordningen, påverka valresultatet och tvinga partierna att lyssna på frågor som annars riskerar att hamna i skymundan. Därför är det viktigt att medborgare med utländsk bakgrund, och alla andra som har rösträtt, faktiskt går och röstar.
Det handlar inte om att alla ska rösta på samma parti. Det handlar om att varje människa ska använda sin demokratiska möjlighet, läsa partiernas program, jämföra deras förslag och själv välja det alternativ som bäst motsvarar de egna värderingarna och förhoppningarna för samhället.
Vad väljer vi i Sverige?
I Sverige hålls val till riksdagen samt till regionfullmäktige och kommunfullmäktige. De allmänna valen äger rum vart fjärde år och i år är det den 13 september 2026. Riksdagen beslutar om lagar, statens budget och många av de övergripande politiska riktlinjerna. Regionerna ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Kommunerna fattar beslut om sådant som ligger nära människors vardag såsom skola, äldreomsorg, miljö och många andra lokala frågor.
Det betyder att valet inte bara handlar om politiker och partier långt borta. Det handlar om vårdcentraler, bussar, skolor, äldreomsorgen, bostadsområden och barnens framtid. När vi röstar påverkar vi vilka prioriteringar som ska göras och vilka personer som får ansvar för besluten.
Rösträtten gäller på olika sätt
För att få rösta i svenska val måste man ha fyllt 18 år senast på valdagen. Reglerna skiljer sig däremot åt mellan riksdagsvalet och valen till kommuner och regioner.
I riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap och att man är eller har varit folkbokförd i Sverige. I kommun och regionvalen kan även personer som inte är svenska medborgare ha rösträtt, om de uppfyller de krav som gäller. Medborgare i andra länder och statslösa personer som är folkbokförda i Sverige kan ha rösträtt i kommun- och regionval om de har varit folkbokförda i Sverige i minst tre år i följd före valdagen och är folkbokförda i den aktuella kommunen eller regionen.
Detta är en viktig kunskap. Den som inte är svensk medborgare inte får rösta i riksdagsvalet, men kan ändå ha en direkt möjlighet att påverka vilka som styr kommunen och regionen. Det är alltså fel att tro att man saknar politiskt inflytande bara för att man ännu inte har svenskt medborgarskap.
När många röstar blir deras röst en politisk kraft
Människor med utländsk bakgrund är en självklar del av det svenska samhället. De arbetar, studerar, betalar skatt, driver företag, tar hand om familjer och bidrar till föreningslivet. De använder skolor, kollektivtrafik, vård och kommunal service. Därför är det också självklart att deras erfarenheter och prioriteringar ska synas i politiken.
När många röstberättigade avstår från att rösta lämnar de i praktiken över beslutet till andra. Om deltagandet däremot ökar i områden där valdeltagandet varit lågt, blir budskapet tydligt: Här finns väljare som följer politiken, ställer krav och förväntar sig att bli lyssnade på.
Partierna ser vilka grupper som deltar och vilka som inte gör det. Ett högt valdeltagande gör det svårare att ignorera en stadsdel, en kommun eller en grupp invånare. Det skapar också en starkare stimulans för politiker att besöka området, svara på frågor och presentera konkreta lösningar.
Det handlar inte om särbehandling. Det handlar om en mer rättvis representation. Ett samhälle blir bättre när politiken formas av så många delar av befolkningen som möjligt och inte bara av dem som alltid röstar.
Ett uteblivet val stoppar inte politiken
Den som stannar hemma stoppar inte de politiska besluten. Lagar kommer fortfarande att stiftas, budgetar kommer att antas och kommuner och regioner kommer att prioritera mellan olika behov. Skillnaden är att den som inte röstar avstår från en av de mest direkta och fredliga möjligheterna att påverka riktningen.
Därför är påståendet ”jag bryr mig inte om politik” ofta missvisande. Den som bryr sig om trygghet, arbete, bostäder, skolan, vården, kollektivtrafiken, integrationen eller barnens framtid bryr sig redan om politiska frågor, även om hen inte använder ordet politik.
Det är förstås tillåtet att vara kritisk. I ett demokratiskt samhälle ska människor kunna säga att en lag är orättvis, att en reform är fel eller att en kommun sköts dåligt. Riksdagen framhåller också att yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten att engagera sig politiskt är grundläggande delar av demokratin.
Men kritiken blir starkare när den följs av handling. Om vi anser att en lag måste ändras kan vi inte samtidigt avstå från alla möjligheter att påverka den politiska utvecklingen. Om vi tycker att partierna inte representerar oss bör vi läsa deras program, ställa frågor till kandidaterna, delta i samtal och använda vår röst och inte ger upp.
Att rösta är inte samma sak som att hålla med om allt ett parti säger. En röst kan vara ett stöd, en protest, ett krav på förändring eller ett uttryck för oro. Det viktiga är att den används medvetet.
Lokalpolitiken är den närmaste vägen till inflytande
För många kan den lokala politiken vara den bästa ingången till ett aktivt samhällsengagemang. Kommunfullmäktige och regionfullmäktige fattar beslut som märks direkt i människors vardag. Därför finns det också många konkreta sätt att påverka lokalt.
Man kan följa kommunens beslut, gå på öppna möten, kontakta kommunpolitiker, engagera sig i en förening eller lyfta frågor genom lokala medier. Man kan också prata med skolor, bostadsföreningar och andra organisationer i området för att göra enskilda erfarenheter till gemensamma och tydliga förslag.
Den som har erfarenhet, kunskap och vilja bör dessutom överväga att ta steget in i politiken. Det kan innebära att gå med i ett parti, delta i en lokal partiförening, arbeta med en valkampanj eller kandidera till ett politiskt uppdrag. Det kan också handla om att engagera sig i föreningar och andra forum där invånarnas perspektiv förs fram.
Sverige behöver fler människor med olika livserfarenheter i de rum där beslut fattas. Personer som själva har erfarenhet av migration, etablering, språk, skola, arbetsliv och integration kan bidra med kunskap som annars riskerar att saknas i debatten. Men representation uppstår inte av sig själv. Den kräver människor som är beredda att delta.
Från klagomål till ansvar
Demokrati är mer än att rösta vart fjärde år. Den handlar också om att följa upp vad de folkvalda gör, ställa frågor och kräva ansvar. Men rösten i vallokalen är grunden. Utan den blir det svårare att påverka vilka som får mandat att fatta besluten. Föräldrar kan prata med sina barn om varför valen är viktiga. Vänner och föreningar kan hjälpa varandra att hitta korrekt information. Den som har svårt med svenska kan söka information på andra språk eller be om hjälp att förstå hur röstningen går till. Samtidigt måste varje väljare få fatta sitt beslut själv, utan press eller påtryckningar.
Beslutet bör bygga på kunskap, inte på rykten, rädsla eller korta inlägg i sociala medier. Så läs vad partierna faktiskt föreslår, jämför deras prioriteringar, lyssna på kandidaternas svar och fråga hur deras politik påverkar den egna kommunen och regionen. Ett informerat valdeltagande är starkare än både tystnad och tomma löften.
Lämna inte beslutet åt andra
Sverige är en demokrati där den offentliga makten ytterst utgår från folket. Det innebär att varje röstberättigad medborgare och invånare har möjlighet att påverka vem som får makt och vilka frågor som ska prioriteras.
En enda röst avgör kanske inte ensam ett val. Men när ett helt område går från lågt till högt valdeltagande kan det förändra politikernas prioriteringar, partiernas budskap och i vissa fall själva valresultatet. När många människor som tidigare stannat hemma går och röstar blir deras samlade röst omöjlig att bortse från.
Gå därför inte bara och klaga efter valet. Kontrollera om du har rösträtt. Läs, fråga, jämför och rösta. Om du har kunskap och möjlighet, ta ytterligare ett steg, alltså engagera dig i en förening, ett parti eller ett lokalt råd. Sök dig till de sammanhang där besluten fattas.
Framtiden för våra barn, kvaliteten i skolorna, tillgången till vård, tryggheten i bostadsområdena och rättvisan i representationen får inte lämnas åt slumpen. Din röst är en del av samhällets röst. När många röster förenas i ett brett, informerat och ansvarsfullt deltagande blir demokratin starkare och möjligheten att påverka verklig.
Mousa Basrawi
Socialdemokraterna Västervik