Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Västervik. Genom att använda Dagens Västervik tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

VECKANS FRÅGA

Längtar du till vintern?

Svarsalternativ:

Ja
Nej
RöstaSe resultat

Ulrica Bennesved. Foto: Svenskt Näringsliv

DEBATT: Den svenska löneökningstakten måste växlas ned

Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Kalmar län och resten av Sverige, och utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns en risk för upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt

I detta osäkra läge står Sverige inför en stor avtalsrörelse. Parterna på arbetsmarknaden ska under 2020 förhandla om löner och villkor för 2,8 miljoner anställda. Bara inom Svenskt Näringsliv rör det sig om 300 avtal för 1,8 miljoner medarbetare. Det är förhandlingar som kommer att få stor betydelse för jobb och välfärd i Sverige.

Löneutveckling och andra villkor spelar en enorm roll för företagen, inte minst när marknaden försvagas. Alltför höga personalkostnader kan förstärka lågkonjunkturen – och kosta jobb.

 *

Motorn i vår välståndsutveckling är det internationellt konkurrenskraftiga näringslivet. Så kommer det att vara även i framtiden. Exporten från Sverige motsvarar ungefär 45 procent av BNP. Vår förmåga att konkurrera på internationella marknader påverkar därmed många jobb i Sverige.

Kalmar län ensamt exporterar för 13 miljarder kronor (2017). Det motsvarar 53 000 kronor per person. Räknar vi även in tjänster blir värdet på exporten ytterligare 20–30% högre.

Avgörande för konkurrenskraft och löneutrymme i näringslivet är produktivitetsutvecklingen. Tyvärr har den bromsat in. Mellan 1993 och 2006, det vill säga mellan nittiotalskrisen och finanskrisen, var den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i näringslivet 3,6 procent per år. Sedan finanskrisen har den halkat ned till i genomsnitt 0,6 procent. I år väntas den bli så låg som 0,3 procent.

I den allt hårdare internationella konkurrensen gäller det att på bästa sätt anpassa ökningarna i arbetskraftskostnader till den svagare produktivitetstillväxten och till den långsammare ökningen i efterfrågan.

Sedan 1998 har de svenska reallönerna ökat med i genomsnitt mer är 60 procent, efter att innan dess länge ha legat stilla. Ingen skattesänkning eller bidragshöjning är ens i närheten av att ha motsvarande betydelse för hushållens ekonomi.

Nu gäller det att fortsätta med ansvarsfulla avtal. Den svenska löneökningstakten måste växlas ned för att säkra jobb och välfärd. 

Mattias Dahl

vice vd, ansvar för arbetsgivarfrågor

Svenskt Näringsliv 

Ulrica Bennesved

Regionchef

Svenskt Näringsliv Kalmar län

Annons:

1 kommentar

Chef inom kommun 2019-11-06 11:15:47

Något att då ha i beaktande då fantasilönerna med dess ännu mera fantasiförmåner erbjuds kommunens ledande tjänstemän och bolags vd:ar.

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

Annons:

Annons:

SPÅRBYTE I TÅGFRÅGAN?

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Gå tillbaka till mobilversion