Leif Svensson (V) och Marcus Fridlund (S).
Leif Svensson (V) och Marcus Fridlund (S) vill se en stor förändring av hur skolpengen fördelas till landets kommuner. De båda menar att kommuner med färre än 50 000 invånare missgynnas och de stora kommunerna drar nytta av hur skolpengen fördelas.
Både Leif och Marcus är överens om att det är ett ojämlikt system i Sverige idag. De vill via ett upprop få en helt annan struktur nationellt sätt på hur skolpengen ska fördelas. Marcus är ordförande i Barn-och utbildningsnämnden medan Leif är ledamot i samma nämnd.
- Kommuner som ha färre än 50 000 invånare producerar välutbildade ungdomar till storstadskommunerna utan att de kommunerna behöver ge någonting tillbaka, säger Leif Svensson.
Problemet med att få skolpengen att räcka till syns i hela landets mindre kommuner.
- Nu får det vara nog, välfärden i de mindre kommunerna dräneras när ungdomarna som studerat där sedan flyttar till storstäder för att studera eller jobba, säger Leif.
Storstäderna behöver inte betala för sin färdigutbildade arbetskraft, utan kan skörda marknaden på kompetens, utan att göra ekonomiskt avkall.
- Det är en dålig ekvation som vi befinner oss i idag, där det kostar vår kommun cirka en miljon kronor per barn att få den färdigutbildad och vi får tillbaka cirka 100 000 kronor, säger Marcus Fridlund.
Det innebär i förlängningen att mindre kommuner måste ha högre skattetryck än större kommuner, vilket gör det hela än mer orättvist.
Basera skolpeng efter klasser
Marcus Fridlund säger att det idag finns exempel på klasser där det går 37 elever.
- Skulle vi göra två klasser av den klassen räckte inte skolpengen till. Vi har samma lokalkostnad som elevpengen ska betala. Baserar men skolpengen per klass skulle undervisningen bli bättre och mer rättvis över landet, säger Marcus Fridlund.
Ska skolan förstatligas igen?
- Staten måste ta tillbaka greppet om skolpengen, med det inte sagt att den ska förstatligas, säger Marcus Fridlund.
- Det går inte att organisera bort ojämlikheter man måste se problemen innan man gör om organisationen, säger Leif Svensson.
Finns det en enighet i era rikspartier om att det här måste genomföras?
- Det gryr en diskussion bland våra partirepresentanter som kommer från de mindre kommunerna, säger Leif.
Har ni stöd av andra partier i kommunen?
- Oavsett vilket parti som styr skolan så har man samma problem, säger Marcus.
Hur vill ni sammanfatta problemet?
- Storstäder vill inte betala notan då de inte har varit i behov av att vända på varje sten för att klara kommunens välfärd på samma sätt som de mindre kommunerna behöver göra, säger Leif.
Visar bra skolresultat
Västerviks kommun visar att eleverna här presterar bra skolresultat.
- Det beror bland annat att vi lägger 13 000 kronor mer per elev än jämförbara kommuner. Det finns ett samband med hur elever lyckas med sin skolgång med hur mycket resurser en kommun lägger på skolan. Vi vill fortsätta det arbetet men då krävs det mer hjälp från staten, säger Marcus Fridlund.