Annons:

  • Tänkvärd utställning om kampen för kvinnlig rösträtt

    Kvinnor som stred för kvinnlig rösträtt blev ofta nedvärderade av män som gjorde karikatyr av dem. Det visar utställningen som nu visas på Västerviks museum. Det samma gäller än idag. Det har hänt väldigt lite på den fronten.

  • Tänkvärd utställning om kampen för kvinnlig rösträtt

    Maria Lönnegren Wikensten, museipedagog, har medverkat till att utforma utställningen om kvinnlig rösträtt.

Tänkvärd utställning om kampen för kvinnlig rösträtt

Just nu visas en utställning om kvinnornas kamp för att få rösta till Sveriges Riksdag, i Västerviks museum. Utställningen är väldigt tänkvärd och visar hur män sedan mitten av 1800-talet motarbetat kvinnor. Utställningen visar vilken svår kamp kvinnorna utkämpade med demokratiska medel, men den ger också en aha-upplevelse om hur illa ställt det är med jämlikheten även i dessa dagar, då män nedvärderar kvinnor, deras engagaemang och arbete.

Annons:

Utställningen som nu genomförs på Västerviks museum från vintern 2021 till våren 2022 visar på hur kvinnorna marginaliserades och förtalades om de tog sig ton och ville påverka samhällsutvecklingen innan de fick rösträtt. Jag besökte nyligen utställningen som har gjorts av bland annat Maria Lönnegren Wikensten, museipedagog vid Västerviks museum. 

Den sammanställning av historiskt material och forskning som hon har gjort visar på hur skiftande män sett på kvinnor genom århundrade. Kvinnor hade rösträtt på 1700-talets frihetstid, då rösträtt inte var förknippad med kön utan inkomst och ägande. 1884 lyftes en motion om att kvinnor skulle ges rösträtt till riksdagen, men den avslogs helt av första kammaren och även av riksdagens män i andra kammaren.

Kvinnornas kamp för rösträtt startade 1890, när flera föreninga bildades för att kräva rösträtt för kvinnor. Den kampen pågick fram till 1919 då det beslutades om kvinnlig rösträtt. Den organiserade kampen tog nästan 30 år. 

Det var en kamp där män marginaliserade kvinnor och gjorde nidbilder av av dem där deras utseende förvrängdes så alla kunde se hur fula de var. Vissa skribenter kallade kvinnor som stred för sin rätt att rösta och påverka samhällets utveckling för det tredje könet.

Lite har förändrats

Det som slår mig när jag besökt Västerviks museums fantastiska utställning, är att väldigt lite har förändrats. Jo kvinnor har rösträtt, kvinnor kan arbeta och det är mer jämlikt mellan män och kvinnor. Men när det gäller starka kvinnor som tar plats, som vågar säga vad de tycker, då går gubbväldet tillbaka både när det gäller att förminska kvinnor och att stoppa deras kamp för mer rättvis behandling.

Se bara på hur män förringar och försöker förfula det budskap som Greta Thunberg försöker sprida om att politiker idag måste lyssna på de experter som påvisar att uppvärmningen av planeten Jorden går alldeles för fort och vi måste göra någonting åt det. Greta får olika tillmälen och får utstå enorma attacker från män som med sitt budskap vill förminska allt det arbete en ung kvinna gör för att försöka få oss alla förstå att klimatkrisen är det största hotet som mänskligheten står inför.

En nyhet som spreds ut under tisdagen, dan före dan före dopparedan, var att fack och SKR hade kommit överens om att höja pensionerna för de offentliganställda så att de efter ett helt arbetsliv får några hundra kronor mer i pension. En julklapp till många kvinnor, då det är de som tar det största ansvaret i skola, omsorg och vård. 

Man kan tycka att den julklappen skulle kvinnorna kunna ges, men nej. Det finns starka krafter som är emot det. Svenskt Näringsliv. 

Förhandlingschef och vice vd för Svenskt Näringsliv, Mattias Dahl, var snabbt ute och fördömde det avtalet. HAN ansåg att det skapar stora skevheter i den svenska modellen för löneförhandlingar. De som ska betala dessa enorma ökningar av lågavlönade kvinnors pensioner är ju skattebetalarna, anser HAN.

Gå och titta - reflektera och förundras

Mitt förslag är att gå och titta på utställningen som finns på Västerviks museum. Den ger en tankeställare. Vad gjordes då och vad görs idag av kvinnor och mot kvinnor där män försöker förtrycka kvinnor på olika sätt.

Vill man få mer djup kunskap i hur kvinnornas kamp fördes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet går det bra att delta i de studiecirklarna som Maria Lönnegren Wikensten planerar att genomföra under våren. 

Förhoppningen är att det inte ska vara som i början av 1900-talet att det är kvinnor som lär kvinnor att laga god mat, utan att kvinnokampen kan öppna ögonen på trångsynta män. 

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt