Linus Johansson har gått ned 50 kilo på ett par år. Bilden till vänster fick honom att påbörja sina fantastiska viktresa. I krönikan ger han sina bästa tips.
Att säga att jag var nöjd med min vikt är att ta i. Jag såg - och kände - givetvis att det gick åt fel håll. Kläderna gick från XL, till XXL till ytterligare ett X. Byxorna blev större och större. Till slut fanns det bara en klädbutik jag kunde handla i. Alla andra försök slutade med en suck och besvikelse över den där magen och kroppen som bara växte sig allt större.
Belöningen: chips
Jag lät det hända. Jag lät det fortsätta.
Jag skulle aldrig gå över 100 kilo. Det hade jag bestämt mig för. När vågen ändå tickade upp på tresiffrigt skulle jag aldrig över 110. När den nådde 110 skulle den aldrig visa 120. Problemet var bara att det där var tomma löften till mig själv. Att motionera var för jobbigt och tråkigt. Att dra ner på godis och kakor kändes som en utopi fullständigt omöjlig att uppnå. Fredagschipsen eller lördagschipsen (till slut kanske både och) var för viktiga för att skrota. De var belöningen efter en veckas slit.
När vågen till slut hånflinade mig rakt upp i ansiktet med siffrorna 1 - 2 - 0 var det egentligen inget större problem. Jag gjorde som jag brukade göra. Lovade mig själv att aldrig behöva se den ticka över 130 kilo.
Tvärnitade på Autobahn
Ett nytt tomt löfte? Ja, om det inte hade varit för en bild - en fullständigt brutal bild - hade det säkert blivit så.
Du förstår säkert vilken bild jag syftar till. Jag visste förstås att jag var alldeles för stor. Men jag hade svårt att förstå att jag var så stor, så tjock, så fet. Även om många i min närhet påtalade att bilden överdrev verkligheten kunde jag inte få den ur huvudet.
Vågen visade 127,5 kilo. Jag nådde aldrig till 130. Jag tvärnitade på Autobahn.
Sista steget
Det har gått ungefär fyra år sedan dess. Eller 50 kilo om man så vill. Midjemåttet har minskat med runt 40 centimeter. Jag kan handla i de butiker jag vill. Jag kan gå i trappor utan att få andnöd. En varm, härlig, sommar är inte i närheten av lika svettig som för fem år sedan.
De första 30 kilona kapade jag på lite drygt ett år. Ytterligare 15 kilo plockade jag bort år två. Därefter har jag pendlat mellan 83 och 89 kilo - fram till för ett par månader sedan. Då bestämde jag mig för att utmana mig själv med hårdare träning och striktare kosthållning. Dessutom; inget godis, ingen glass, inga kakor, inte ens några lördagschips på 100 dagar. När det här skrivs har jag klarat 52 av dem.
Motivationen måste vara på topp
Du som läser det här kanske själv är ute på en viktresa. Kanske har du lyckats. Kanske har du misslyckats (vem har inte gjort det?). Kanske vill du bara ha några tips för hur du ska kunna lyckas nu eller i framtiden.
Nåväl, här är några av mina tips för en lyckad viktnedgång:
* Börja inte en viktresa om motivationen inte är på topp. Det är som att be om att misslyckas.
* Sätt realistiska mål och tänk inte för långt fram. Visst kunde jag drömma om att någon gång komma ner mot 80 kilo, men mina delmål handlade snarare om 120, 110, 100, 90...
* En rivstart med vad du stoppar i munnen kan vara att föredra. Jag åt extremt nyttigt den första månaden och stod helt över sötsaker. Det gav resultat på vågen som i sin tur gjorde att min motivation ökade. MEN, tänk på att det knappast är så du vill leva resten av ditt liv. Unna dig något gott på lördagen, varför inte en fika, lite godis eller en mindre påse chips? När suget slår till på onsdagen är det betydligt enklare att tänka ”jag måste klara mig till lördag” än ”jag måste klara mig i tre månader”.
* Börja motionera upp mot en timme per dag, åtminstone fem dagar i veckan. Powerwalk funkar utmärkt till en början! Jag gick ner massa kilon på att bara gå, gå och gå. När/om du vill ta nästa steg finns det massa bra appar med träning du kan göra hemma. Och varför inte testa att boka ett pass på en träningsanläggning (när världsläget tillåter...)!
* Planera vad du ska äta så att du inte hamnar i nöd och äter något du absolut inte hade tänkt dig. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, regelbundna tider varje dag och lagom portioner är en bra regel att försöka följa.
Jag tror att nästan alla som verkligen vill kan lyckas. Och tänk på att lyckas i det här fallet inte behöver handla om att nå en ideal målvikt. Varje kilo som du lägger bakom dig är faktiskt en seger. För dig, din kropp och din framtid.
Och, just det, tack brorsan för den fina bilden!