Återigen är vi förfördelade, återigen läggs pengarna på annat än just våra järnvägs- och vägförbindelser. Årtionden läggs till årtionden. Per invånare får vi nära nog sämst i landet av statliga skattepengar till infrastruktur.
2013-14 utreddes en ev. storregion och vi såg då, både för Västerviks och Vimmerbys del, att en större region skulle vara till vår fördel.
De regionala politiker vi hade var, förutom rädda om sina egna jobb, oroade för Västerviks sjukhus. Precis som om Östergötland skulle tycka att det stora sjukhuset i Västervik skulle vara överflödigt om man ritade om en geografisk gräns.
Men det fanns inga nackdelar för invånarna i Vimmerby och Västervik, och knappast heller för Hultsfredsborna, att tillhöra Östergötland istället för Kalmar län. Tvärtom, bara fördelar.
Vi skulle få en helt annan syn på Stångådalsbanan och Tjustbanan, en helt annan syn på riksvägarna mot Linköping.
I Västervik planerar nu förre kommunalrådet Harald Hjalmarsson (m) en motion i fullmäktige om att datera upp 2013 års utredning och därefter genomföra en folkomröstning i samband med valet. Också Vimmerby borde göra detsamma. Jag hoppas på politiskt initiativ här.
Vi kan inte år efter år bara sitta still, gnälla lite, pusta och stöna och sedan låta allt vara som förut. Det skapar inga infrastrukturpengar. Dags att sätta ned foten på ett tydligt sätt.
***
Det är intressant att lyssna på politikerna om skolans betydelse för att stoppa gängkriminalitet. Den skola som de senaste trettio åren byggs upp, där barn ska curlas, föräldramakten dominera och lärare ska veta hut, är inte så lätt att ändra på i ett nafs.
Barn och ungdomar får puckla på lärarna och varandra så mycket de vill, men om en enda lärare på förekommen anledning tar tag i armen på en elev så blir det rättssak ända upp i hovrätten. ”Du rör inte mig!” är en mening alla svenska lärare på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet hört.
Var det så vi ville ha det?
Man vill inte ha ett bevakat samhälle, säger man. Man vill inte ha kameror, man vill ha sekretess mellan myndigheter, man vill knappast ha rastvakter. När nu våldet i skolan tagit en ny dimension, där unga män går in och rånar hela skolklasser och lärare hotas än mer, så undrar man givetvis om gränsen är nådd nu, eller om den ska förflyttas ännu längre ut i anarkins sfär..?
Det är inte frågan om när polisen kommer etablera sig i skolan, utan snarare var poliskontoret ska etableras i själva lokalen. För det är resultatet av 30 års nedgradering av lärar- och vuxenauktoriteten. De skolpoliser som tidigare dirigerade barn över övergångsställen får ersättas av riktiga poliser med våldskapital och med heldagspass på varje svenskt högstadium och gymnasium.
Hur ska vi annars få bukt med den elev som blockerade en hel gång sittandes på en soffa, och där läraren som brottade bort honom fick schavottera hela vägen upp i domstolarna? Polisen har rätt att ingripa och kommer inte att åtalas för att lyft bort en elev som förstör för alla andra.
Denna skola vi har idag är inte lyckosam.
***
Vi ska självklart ge alla chansen i skolan, oavsett kulturer de kommer ifrån, oavsett bakgrund och oavsett familjeförhållande. ”Alla ska med” är en viktig svensk princip som jag gärna skriver under på. Och ännu hellre: Alla ska ha en chans att hänga med. Också de som är ambitiösa.
Men det ställer också krav på individen, även på ett barn. Att ha ett fullständigt gränslöst samhälle, en gränslös skola med lärare som får verka mer eller mindre i en krigszon, innebär att ingen kommer med, att alla offras för en eller ett par individers upparbetade våldskapital.
När man ser detta inser man också att poliskontoret kommer växa ut alltmer, från centrum till utsatta områden, från utsatta områden in i skolorna, från skolkontoret till patrullerande i korridorer och skolgårdar. Tycker ni det är konstigt, är det en absurd framtidsbild?
Hur löser vi det annars?
Vi ska ju inte segregera elever, vi ska inte ha friskolor, folk med pengar ska inte få köpa privata lösningar till sina barn, vi ska ha förståelse för klaners påverkan också på småbarnens kulturella värderingar, lärare ska inte få agera i fostrande syfte, vi accepterar inte att någon elev tas ur skolan, vi accepterar inte straff för unga, vi… - vari ligger lösningen om inte i att flytta in samhällets ordningspolis i skolmiljön och lära barn från början vad ett samhällskontrakt ställer för krav på en medborgare. Orsak och verkan. Konsekvenser.
Lärarna ska undervisa, inte gripa in i våld mellan elever eller våld mot lärarkollegor. Det ska polisen göra och då måste de vara nära.
Vem som har byggt detta samhälle, vem eller vilka som tagit oss dit vi är nu? Den frågan får du fundera på.
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.