Krönikören Micael Glennfalk skriver om gängkriminaliteten.
Foto: Arkivbild
Jag lyssnade på ett tio minuter långt inslag på radions P1 morgon (måndag 10/10, kl. 06.00, 1:15:40 in i programmet) där tre verkligt kunniga personer intervjuades. Med reservation för rätt stavning av namnen var det Lohaj Mohageb, civilt anställd brottsutredare på Stockholmspolisen, Marlene Eskander, verksamhetschef och grundare av Läsfrämjarinstitutet i Södertälje och Erik Nord, chef på utredningsenheten Region väst.
Det kom en rad förslag, en cocktail som om det förverkligades skulle bromsa upp gängkriminaliteten enormt.
Här några:
Föreningslivet måste få mer resurser. Ungdomarna vill ha sammanhang, identitetssökande, delaktighet, nå ut till alla barnfamiljer. Se till att de kan betala föreningsavgiften.
Att staten kan betala föreningsavgiften för landets ungdomar skulle minska samhällets kostnader för kriminaliteten. Gör man det över skattsedeln så når man inte alla, man måste göra en kombination så socialtjänsten kan stå för föreningsavgifterna också (med statliga bidrag). Det låter som väldigt mycket pengar men är sannolikt en spottstyver av vad kriminaliteten kostar.
Just föreningslivet står för ett alternativt för barn och ungdomar, här kan de få rätt värderingar, rätt sammanhang, rätt kompisar. Det är en skam för Sverige att förmågan att betala föreningsavgiften ska vara avgörande för om barn kan delta eller inte. Själv tycker jag att föreningslivet får leva på undantag, beroende av hur betalningsförmågan hos familjen eller kommunen är. Hela samhället skulle tjäna på ett brett och ekonomiskt bärkraftigt föreningsliv.
***
Media har en stor roll. P3 Guld gav pris till gangsterrappare som döms till fängelse. Något konstigt krystat skäl var att kulturen ”ska stå fri” vilket i detta fall innebar utan någon som helst moral eller ansvar för att ge pris till en mottagare som poserade med kulsprutor.
Ska man förbjuda gangsterrappen? Nej, det är lockande men man måste vara försiktig och ha samtal politiskt om hur man kan undvika gangsterromantik i kulturen utan att tulla på yttrandefriheten. Det är en svår balansgång, det medges. Yttrandefriheten är viktig. Men samhällets funktioner får inte bidra till att gangsterkultur prisas.
***
Avskräckande straff. Det måste kosta. Barn och ungdomar måste få information om vad det innebär att åka fast. Det ska inte vara attraktivt att stanna i destruktiva miljöer. 70 procent av fallen är ouppklarade. Risken att åka fast är väldigt liten, utredningen långsam, straffen låga.
Utredningarna måste få mer resurser, fler utredare. Det är den billigaste insatsen för är att klara upp fler brott. Kan man klara 7 av 10 brott istället för 3 av 10 kommer brotten att minska radikalt. Skicka utredare till andra länder för att ta hem de effektivaste metoderna - och lagstiftningen.
Kameror ska ha ansiktsigenkänning. Kommunerna ska stå för kamerorna, tycker polisen som inte vill åka runt och tvätta kameralinser. Poliserna ska analysera materialet. Idag måste det finnas en brottsmisstanke med påföljd om minst två år för att hämta tillstånd om polisen ska följa en bilförare i specifikt fall. Har ni hört på maken!
Om polisen ska följa en bil genom dess färd via kameror måste brottsmisstanken motsvara 2 års fängelse (enligt Erik Nord i programmet)!
Det är bara i Sverige det kan vara så…
Det är också bara i Vimmerby fullmäktige som man låter ett remissvar från den lokala polisen väga över för att neka kommunala kameror på utsatta platser. Fullmäktige säger nej till kameraövervakning med hänvisning till polisens remissvar.
Hos rikspolisen innebär bristen på kommunala kameror en stor frustration. Man upprepar att kameraövervakningen inte är tillräckligt utbyggd. Och man vill också ha ansiktsigenkänning. Men det kräver att Vimmerby fullmäktige tar en remiss från nationell polis istället för lokal, eftersom att här sker ingen åtgärd proaktivt, och knappt heller reaktivt.
***
Effektivisera mellan socialtjänst och polis. Mjuka upp integritetskravet. Se till att polis, socialtjänst och skola kan byta information med varandra. Utredare måste ha mer insyn.
Se till att förskola och skola fungerar, stärk samarbetet mellan socialtjänst, skola och polis. Fältare och fritidsgårdar är viktiga kommunala inslag. En skola där man rapporterar våldsinslag till polisen och socialtjänst, där dessa tre viktiga samhällsfunktioner sätter sig ned och identifierar barn och ungdomar med problem i ett tidigt skede måste bli verklighet.
Då kan man se till att skapa en bro till föreningslivet, som av tradition är rikt och mångfacetterat i Sverige, och lotsa in barnen och ungdomarna på andra spår.
Ni ser, det finns mängder av bra förslag, bra åtgärder.
Frågan är om vi denna gång har valt politiker som har förmåga att agera? Kanske våra länspolitiker kan bära med sig frågan om statligt finansierade föreningsavgifter för barn och ungdomar till riksdagen? För att göra något konkret och relativt snabbt?
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.