Annons:

GLENNFALK: Borde inte varit BRÅ som kom på det åt kommunerna

Krönikören Micael Glennfalk.

GLENNFALK: Borde inte varit BRÅ som kom på det åt kommunerna

Den organiserade brottsligheten tar sig allt djupare in i välfärden för att utnyttja vårt system av bidrag.
För många kommuner är det ett uppvaknande som trots att bedrägerierna pågått i tiotals år först nu börjar få upp ögonen för problemet.
Det ställer stora krav på socialtjänsten i kommunen. Exempelvis hur man bör utbilda de som beslutar om bidrag, både politiker och tjänstemän.

Annons:

Låt mig ta ett exempel. Personlig assistans omsätter extremt mycket pengar inom socialtjänsten. Därmed är den också en måltavla för den kriminella världen.

I Göteborg har man nu börjat satsa på ”crime proofing” enligt tidningen Dagens Samhälle. Crime proofing är taget från ”water proof”, dvs vattentätt. Crime proofing ska bli tätt gentemot fusk, är det tänkt. Metoden kommer från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) som släppt en checklista av kontroller.

I checklistan står bland annat att den sökande ska legitimera sig. What!!? Ska den som ska ha bidrag legitimera sig? Har det tagit decennier för kommunens utbetalare att förstå det?

”På olika håll i landet har det förekommit att man skickat andra personer med tydlig funktionsnedsättning till kommunen” säger Mikaela Friberg, socialrättsjurist i Göteborg till Dagens Samhälle.

OK, legitimation fram. Det måste ha varit svårt att räkna ut för kommunen…På checklistan finns också att läkarintyg måste visas. Bra så långt. Men nu ska också socialsekreteraren kontaktat läkaren som skrivit på. Och fattar man misstankar ska läkaren kontrolleras hos Inspektionen för Vård och Omsorg, om denne har läkarlegitimation. Inte alls självklart tidigare, men är nu. Jag undrar, den tänkande kapaciteten hos den kriminella brottsligheten har inte behövt vara stor om det varit så lätt att få ut bidrag. Typ, skicka någon i rullstol med ett läkarintyg en kompis har skrivit ut, ingen behöver ändå legitimera sig…

***

”Fler och fler har fått upp ögonen för problemet och vi pratar om det på ett annat sätt”, säger man på socialförvaltningen.

Man häpnar över godtrogenheten och naiviteten. Här sitter akademiskt utbildade tjänstemän och betalar ut bidrag i princip till vem som helst. Erfarna politiker godkänner det hela rakt av, välfärden blöder. År efter år. Och så är det så enkelt som en checklista. Varför?

Svaret är att man jobbar med andras pengar, ”other peoples money” brukar det kallas när det inte är så noga. Man har inte så stor omsorg om andras pengar, som sina egna. Det som drabbas är kommunens budget, hemtjänstpersonalens löner, lärarnas löner…Den som verkligen är i behov av assistans, och rätteligen ska ha sina bidrag, har säkert inget emot detaljerade och relevanta kontroller, utan tvärtom, har stor förståelse för att pengarna inte går fel. 

***

Vad är det som gått fel? För det är ju inte bara, som någon kanske tror, invandrande människor i denna kriminalitet, utan det är i stor utsträckning också infödda svenskar – jo, felet ligger i att man inte tillräckligt förstått att dessa pengar man betalar ut är ändliga.

I andra änden har socialsekreteraren svårt att betala ut en bussbiljett till en behövande som ska in på cancerbehandling till sjukhuset 6 mil bort. Där är då kontrollen stenhård…Det jag vill säga är att det är helt andra krav på en socialchefs ekonomiska tänk, ledaregenskaper, visualiseringsförmåga och omvärldsbevakning idag, än det var förr. De måste bygga upp system i organisationen som förhindrar bedrägerier, tar fram kryphålen, och de borde varit på plats från dag ett, när bidraget infördes.

Det är också höga krav på den politiska nämnden. Politiker måste vara frågvisa, skeptiska, ifrågasättande och söka tillförlitlig information genom ett batteri av frågor. Byt ut ”tillit” mot ”kontroll”, fler ögon ser mer än två, kontrollera de svar ni får. Tillit fungerar mellan ett fåtal människor, men inte en hel organisation med massor av folk, anställda man kanske inte ens träffar. Kontroll skapar trygghet, förtroende – tillit är ett argument för att slippa bry sig, slippa engagera sig. Det förstod företagen redan när man införde stämpelklocka.

Att lura socialtjänsten är en av de lågt hängande frukterna för den organiserade brottsligheten och det borde inte ha varit BRÅ som kom på att man ska kräva legitimation av den som söker bidrag.

Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna.

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

LEDIGA JOBB

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt