Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Västervik. Genom att använda Dagens Västervik tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

VECKANS FRÅGA

Längtar du till vintern?

Svarsalternativ:

Ja
Nej
RöstaSe resultat

Annons:

GLENNFALK: Det är inte alltid som det lägsta priset gynnar kommunerna

I januari går Svenskt Näringsliv ut med sin demoskopenkät om företagsklimatet i Vimmerby. 200 företagare har valts ut för att svara på enkäten.
Hittills har det resulterat i en dålig ranking för kommunen.

Annons:

En av frågorna i näringslivsenkäten handlar om den kommunala upphandlingen och kommunens egen konkurrens med sitt näringsliv.

Det är väldigt lockande för en kommun att ge sig in i företagsvärlden. Varför inte en kommunal hårfrissa eller fotvårdare på äldreboendet, eller ett kommunalt café i en idrottshall, eller kanske sälja lite kommunal mat till allmänheten från en skolmatsal. Exemplen är många i landet, där kommuner konkurrerat med sitt eget näringsliv.

I Vimmerby är vi förskonade. När det begav sig sist var när kommunen ägde ALV och därmed också var inne i restaurang- och boendenäringen. Idag har man ganska bra koll vad som är kommunens uppdrag och vad som är företagens.

*

Läser man nyheter från svenska kommuner kan man få till sig hårresande berättelser om hur kommuner gör sin upphandling. Också den delen har Vimmerby varit bra på sedan man gick samman med övriga kommuner i norra och mellersta länet. Kritiken som kommer är att man kan missa att handla lokalt, men om man är noga när man specificerar upphandlingen kan man trots allt gynna de små leverantörerna inom kommungränsen, eller åtminstone i närområdet. 

Upphandlingsmyndigheten kommer med nya tröskelvärden den 1 januari 2020. Kommunerna köper upp varor för miljarder (600 miljarder för hela offentliga sektorn per år) och trots det har inte alla företag upptäckt vilken bra kund en kommun kan vara. Högre tröskelvärde innebär högre summa för direktupphandling, och det är bra för lokala företag.

*

Idag ska en LOU-upphandling understiga 586 907 kronor för att få vara en Direktupphandling.

Förenklat kan man säga att det finns två slag av upphandlingar. Den ena heter Direktupphandling och den andra är en typ av upphandling som går ut mycket brett (EU) och överstiger olika tröskelvärden. Upphandlingarna regleras genom upphandlingslagstiftningen, som i sin tur bygger på EU-direktiv. LOU, Lagen om Offentlig Upphandling, är den juridiska basen för regelverket och processen.

Lagen är till för att skydda oss medborgare mot korruption och mygel, för att ge oss bästa villkor/produkt för skattepengarna, för att skapa en affärsmässig process och för att ge alla företag chansen att tävla om upphandlingen på lika villkor. Upphandlingen ska främja konkurrensen.

Det är snårigt och det tar tid. Alla orkar inte fylla i alla formulär eller skaffa sig den utbildning som krävs. Många som skulle tjäna på att få kommunen som kund, avstår på grund av snåriga formulär.

*

Hur ska man då klara av att exempelvis ge lokala företag en fördel, samtidigt som man ska klara villkoren i konkurrenslagstiftningen. Kan man lägga in miljökrav, hållbarhetskrav, ekologiskt, närproducerat, giftfritt…? Nja, ett av kriterierna är ju att främja fri rörlighet inom EU, inte kan man då begränsa upphandlingen till enbart svenskt kött? Även om alla länder i EU helst köper från sina egna länder.

Dock har man i kommunerna kommit på vissa knep, en del bra, andra mindre bra, för att lokala företag ska gynnas med bibehållen regional konkurrens.

I en del länder klipps grisarnas svansar, trots EU-förbud sedan 2001. Sverige och några länder till låter grisarna ha kvar sina svansar. Det kan man lägga in i upphandlingen: grisar vars kött ska levereras till kommunen ska ha kvar sina svansar vid slakt. Man kan också lägga in, vilket svenska kommuner gör, djurvälfärd, restriktiv antibiotikaanvändning och korta transportsträckor. Allt detta gynnar anbudsgivare med svensk grisuppfödning. Andra värden än pris blir synliga.

Man kan också välja att splittra sin upphandling. Exempelvis bryter man ur en större upphandling ut ägg. Ingen större aktör vill enbart leverera ägg, så det gynnar lokala äggproducenter. Samtidigt gynnas miljövärde, etisk djurhållning, etc.

*

Fri rörlighet av varor och tjänster inom EU är en viktig princip. Men det är också lika viktigt att vi får kvalité på råvaror som levereras till kommunala kök och andra driftenheter. Därför är det viktigt att kommunens upphandlingsenhet lägger energi på att forma upphandlingsformulären så de gynnar en lokal/regionalt näringsliv.

Motsägelsefullt? Ja, det är det faktiskt. Ett dilemma för en lokalpatriot. Men vi ser i upphandlingsresultaten att lägsta pris inte alltid gynnar varken direktkunden (kommunen) eller slutkunden.

Så självklart ska miljökrav finnas med och våra etiska krav i olika sammanhang, men jag förespråkar också att den offentliga sektorn ska gynna företag som gör rätt för sig, har hög moral och är goda mot planeten.

 *

Upphandlingen av sophämtningen i Vimmerby för några år sedan blev ett stort fiasko. Den norska kedjan klarade varken av rekrytering eller hämtning medan det lokala företaget fick göra sig av med folk och bilar. Ett överklagande som egentligen inte borde gått igenom orsakade hela skiftet.

Och vad ska man göra åt en anbudsgivare som inte klarar uppdraget, är i konflikt med sina medarbetare och är konkursmässig? Det enda de hade var ett lägre pris…

Krav som gynnar seriösa företag som klarar sina ekonomiska och sociala åtaganden borde finnas med i alla upphandlingar.

Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.

Annons:

1 kommentar

Gösta 2019-12-01 16:31:12

Det norska företaget var ett dåligt exempel i en krönika som handlar om dilemmat med den fria rörligheten inom EU. Jag kan klaga på detta för att antingen var inte MG skärpt nog när artikeln skrevs att påminna sig själv om att Norge är icke EU-land eller, vilket trots allt är mer sannolikt, så är EU så kasst att andra länder kan ge sig in här och pilla via andra avtal. Och för min egen del så tycker jag också att det är besynnerligt och gåtfullt att många vill se Sverige som medlemsland men samtidigt ändå inte acceptera de villkor som faktiskt gäller. Om vi inte pallar att vara med så ska vi absolut gå ur.

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Gå tillbaka till mobilversion