Ett projekt med musselodling i Östersjön har just avslutats. Totalt har man under tre år lyckat få fram 180 ton musslor. Det är ett sätt att få bort näringsämnen ur havet men man vill också hitta ett ekonomiskt värde i den proteinrika produkten, men där är man inte än.
Projektet inleddes 2015 och fanns på sex platser i Östersjön. I Danmark, Lettland, Estland och tre platser i Sverige. Sankt Annas skärgård i Östergötland, mellan Öland och Kalmar samt utanför Hasselö i Västerviks skärgård. I torsdags var en grupp från projektet i Västervik för att redovisa hur det hade gått. Anna Thore (S), ordförande i Vatten – och miljönämnden i Kalmar samt projektledare Susanna Minnagen.
- Bäst har projektet gått i Västerviks skärgård. Där var det ett näringsrikt och lugnt vatten. Musslorna trivdes och orkade hänga kvar på de rep som vi hängde ner i vattnet, säger Susanna.
Hon säger att det produceras alldeles för många musslor i Östersjön upp till 95 procent av dem hittar ingenstans att fästa sig på, utan de dör.
- Musslorna föds och simmar runt i vattnet för att leta efter platser där de kan sätta sig fast för att växa där.
Fått upp mycket näringsämnen
Under de tre åren har man skördat 180 ton musslor. 20 av de har man skördat utanför Hasselö.
- Det innebär att man fått bort 35 ton kväve och 3,5 ton fosfor ur Östersjön, säger Anna.
Men det är ändå en blygsam mängd näringsämnen som man fått upp om näringsämnena ska tas bort i större skala krävs det enorma musselodlingar.
Det finns olika utmaningar att arbeta med vad det gäller musselodlingar om de ska fortsätta. En viktig del är det ekonomiska.
- Det finns en marknad som kan tänka sig att betala en krona per kilo musslor för att göra djurföda av musslorna. Men kostnaden för att odla musslorna är fyra kronor per kilo, säger Anna Thore.
För att det ska bli mer lönsamt att odla musslor i stor skala krävs det ett annat tänk menar hon.
- Musslorna är väldigt proteinrika. I stället för att köpa in till exempel soya protein, som tillverkas på tveksamma sätt i andra delar av världen och importeras hit, skulle man kunna producera lika mycket närodlat protein i Sverige som dessutom gör att havsmiljön blir bättre. Nu gäller det att hitta en prislapp med hjälp av en grön investeringsfond, för att locka entreprenörer att tillverka ett musselpulver.
Anna Thore hade med sig en burk musslepulver, tillverkat av mjukdelarna av musslan.
- Det smakar starkt och är salt, säger hon.