BUN höll ett extra sammanträde i onsdagskväll Elin Sjölander Landerdahl (M), Marcus Fridlund (S), Annette Torstensson (C) och Magnus Bengtsson barn-och utbildningschef.
En nästan enig nämnd valde att lyfta in sparade pengar för att minska det budgetunderskott som uppstått under 2019. Däremot är det större oenighet om hur man ska gå vidare med budgeten för 2020.
I onsdagskväll höll Barn-och utbildningsnämnden (BUN) ett extrainsatt sammanträde där man var tvungen att lyfta hur man skulle hantera det underskott i skolan som uppstått under året. Prognosen för 2019 pekar på att man kommer att gå sex miljoner kronor under budget, vilket är allvarligt på två plan. Dels får nämnden med sig en ryggsäck på två miljoner kronor, de kommande tre åren, då skulden ska betalas tillbaka, men vad värre är att kommunen riskerar att mista ett stort statsbidrag om man sänker elevpengen.
- Vi skulle kunna mista ett statsbidrag på 16 miljoner kronor, säger Marcus Fridlund (S) ordförande i BUN.
Nämnden kom fram till ett beslut att lyfta in de överskott som nämnden gjort tidigare år, på 4,6 miljoner kronor, som sparats i den så kallade RUF:en (Resultatutjämningsfonden).
- Det innebär att vi kommer att ha ett mer hanteringsbart underskott i vår ryggsäck de kommande tre åren, säger Marcus Fridlund.
Vill häva anställningsstoppet
Enligt de beslut som tidigare fattats av kommunfullmäktige, måste en nämnd som har en prognos som visar på minusresultat, omedelbart utlysa anställningsstopp. Det beslutet vill BUN att kommunfullmäktige upphäver och tillåter att verksamheter får anställa vikarier där det behövs.
- Vi anser att vi inte kan äventyra skolornas och förskolornas verksamheter för att det inte finns personal, säger Magnus Bengtsson, barn-och utbildningschef i Västerviks kommun.
På samma sätt vill de att inköpen till verksamheterna ska kunna fortsätta för att man ska kunna bedriva en bra utbildning.
Anledningen till budgetunderskottet
Enligt Marcus Fridlund är det tre orsaker till att nämnden gör underskott i år. Det övergripande är att förskolan och skolan gör ett stort underskott på nio miljoner kronor. Det beror främst på att de under första halvåret hade anställt för mycket personal.
- Vi tappar också statliga bidrag från migrationsverket i en takt som vi inte kan möta genom att förändra vår organisation. Vi ser också att 30 elever mer än vad vi tidigare trott väljer att studera på gymnasier i en annan ort eller på Gamlebygymnasiet.
BUN får stå för de kostnaderna när de skjuter över skolpengen till de eleverna som studerar på någon annan skola.
Inför 2020
Inför kommande år, 2020, är dock nämnden inte enig i hur de ska förändra verksamheten.
Moderaterna yrkar på att nämnden måste se över den övergripande administrationen samt att man ska minska lokalkostnaderna med fem procent. Ett yrkande som även SD står bakom.
- Budgeten som togs i augusti måste ses över en gång till, säger Elin Sjölander Landerdahl (M).
Westerwikspartiet menar att det finns en skrivning i den kommunala beslutet om återbetalningsskyldighet som de väljer att lyfta fram.
- Finns det synnerliga själ behöver ett underskott inte betalas tillbaka på en treårsperiod, säger Jonas Jalkteg.
Jonas anser att det är synnerliga själ som uppkommit under 2019.
- Vi kan inte spara mer på skolan då det finns personal som idag säger upp sig för att arbetet är för tungt.
Marcus Fridlund menar att BUN redan har vidtagit flera åtgärder för att minska kostnaderna för BUN.
- Vi har minskat de administrativa tjänsterna från 16,5 till 12.
Magnus Bengtsson menar att det finns mer pengar i 2020 års budget än vad det fanns i budgeten för 2019.
- Vi har fått tillskott för barn som har särskilda behov samt utbildning, det är just de områden som vi ser drar över budgeten inom skolan idag.
Socialisterna är inte nöjda
Det enda partiet som vill häva inköps-och anställningsstoppet helt är Socialisterna Välfärdspartiet.
- Vi motsätter oss inte att ta pengar från RUF:en men vi motsätter oss att BUN ska behöva ha ett inköps-och anställningsstopp. Det finns bara ett parti som anser att skolan måste få mer pengar. Alla andra är överens om att tillsammans slå mot elever och personal, säger Johannes Regell.
Han menar att skolan behöver få de pengar som de behöver för att bedriva en bra verksamhet.
- Förskolan ringer till föräldrar och ber dem hämta barnen tidigare för att det inte finns någon personal. Staten svälter ut kommunerna genom att inte ge tillräckligt i statsbidrag, säger Johannes Regell.