Västerviks kommuns vatten- och avloppsverksamhet ligger som ett affärsområde inom kommunens dotterbolag Västervik Miljö & Energi AB, chef där är Ruben Öberg sedan åtta år tillbaka. VA-verksamheten självfinansieras av taxor, där fastighetsägare och verksamheter ingår i det så kallade VA-kollektivet. 2020 ligger den totala taxeintäkten på ungefär 110 miljoner kronor. Även investeringar och förbättringar finansieras med taxan och då som lån, avskrivningar och räntekostnader.
Under Rubens tid som VA-chef har han varit med och dragit stora projekt som bland annat VA-anslutningen av Hornslandet och ombyggnaden av vattentornet i Västervik i mål. Men stora nya utmaningar väntar.
-Vi påverkas av många olika faktorer när det gäller tillgången till vårt viktigaste livsmedel vattnet. Vi har klimatpåverkan som påverkar tillgången och kvaliteten på råvatten på olika sätt: Dels sjunker vattennivåerna så att vi får brist på råvatten och dels har milda vintrar följda av varma somrar ökat temperaturerna i våra ytvattentäkter. Det har också skapat nya kraftigt stegrade problem med exempelvis algblomning, något som pressar vår tillverkningsprocess när vi producerar dricksvatten, säger Ruben Öerg.
Stora investeringar i kommunens reningsverk
Klimatförändringarna har också satt ett nytt fokus på hur vi ska hantera regn- och därmed dagvatten i framtiden, mer om det senare under veckan. Men det är inte bara klimateffekter som påverkar VA-verksamheten, Ruben Öberg beskriver också hur nya miljö- och säkerhetskrav från myndigheter också sätter press på verksamheten.
- Vi har 16 olika vattenverk i Västerviks kommun och 17 reningsverk, dessutom flera vattentorn och många andra slags anläggningar. Det har kommit flera nya lagkrav både inom miljöområdet och även inom säkerhetsområdet. Bara på vårt reningsverk i Lucerna i Västervik har vi de närmaste åren ett investeringsbehov på cirka 150 miljoner kronor som uteslutande är orsakat av nya miljöregler. Under de senaste åren har vi också lagt stora summor på säkerhetshöjande åtgärder som exempelvis skalskydd runt våra anläggningar, på grund av nya säkerhetskrav. Min bedömning är att krav från myndigheter bara kommer att fortsätta att öka framåt i tiden, säger Ruben Öberg.
Underhållsskuld i vattenledningssystemet
Han menar att Västerviks kommun, precis som väldigt många kommuner i Sverige, har något av en underhållsskuld i befintlig VA-infrastruktur.
- Det släpar efter sedan många år, vi behöver göra hållbara förnyelseplaner och arbeta strategiskt för att komma ikapp med de här behoven. Vi förnyar gamla ledningssträckor för mellan 10 och 12 miljoner kronor varje år, den takten skulle behöva ökas till minst det dubbla.
Insatser har gjorts både med att täta läckor och andra tekniska brister, men också andra moderna lösningar för storkonsumenter, som nu får köpa och hämta sitt vatten i så kallade vattenkiosker, istället för att bara fritt tappa av ledningsnätet som det kunde ske förr.
För 10 år sedan var det inte ovanligt med läckage på upp till 33 procent av vårt dricksvatten. Sedan dess har vi gjort stora insatser med prioritering på kartläggning och analys av hur ledningsnäten faktiskt ser ut och fungerar och på så sätt fått fram uppgifter om var nätet är som sämst. Mest effekt får investeringspengarna om de läggs där det mest behövs, vilket vi också gjort.
- Nu är vi nere på 21 procent i läckage och målsättningen är att vi ska få ner det till 15 procent de närmaste åren, säger Ruben Öberg.
Vattenförsörjningsplan
Västerviks kommuns politiker har tagit frågorna om framtidens vatten på högsta allvar och man beslutade redan 2017 om en vattenförsörjningsplan som är uppbyggd i tre olika delar: Först en beskrivning av förutsättningar, baserat på befintliga vattenresurser och förväntat behov av dricksvatten. Den består även av en analys och prioritering av vattenresurser som är strategiskt viktiga för den framtida vattenförsörjningen. Slutligen ingår en handlingsplan med behov av utredningar, undersökningar och åtgärder med mera för att nå en långsiktigt hållbar vattenförsörjning i Västerviks kommun.
- När vi nu har vår långsiktiga vattenförsörjningsplan innebär det att vi kan höja blicken och titta på en tidshorisont som ligger flera generationer framåt och faktiskt börja planera för att klara vår försörjning om 100-150 år. I det arbetet har vi gjort bedömningen att Västervik behöver en helt ny huvudvattentäkt, Hjorten kommer inte att, på lång sikt, räcka till för Västervik, Almvik, Verkebäck och Gunnebo,
säger Ruben Öberg som också har en möjlig lösning i sikte. Just nu tittar vi på möjligheterna med en stor helt ny grundvattentäkt i trakterna av Edsbruk. Där finns vatten av hög kvalitet och där finns det i rikligast mängd. Det skulle kosta uppskattningsvis en halv miljard att färdigställa den som vattentäkt för Edsbruk, Överum, Gamleby, Almvik, Västervik, Verkebäck och Gunnebo, säger Ruben Öberg.