Begränsad provtagningskapacitet är den enskilt största faktorn till att Region Kalmar inte smittspårat nya covid-19 fall.
Foto: MostPhotos
Testa, testa, testa. Spåra, spåra, spåra. Det har varit WHO:s mantra för att komma till rätta med pandemin. Det var också Folkhälsomyndighetens initiala strategi för att möta och stoppa spridningen av smittan i landet.
När den sprack stoppades även smittspårningen och många regioner i landet har följt Folkhälsomyndighetens linje – detta trots att det är regionerna själva som fattar beslut om sin smittskyddsverksamhet. Exempelvis har Blekinge och Gotland valt att smittspåra varje fall i deras län.
– Så länge man kan tala med alla smittade och deras bekanta och anhöriga så har man möjlighet att begränsa spridningen, sa smittskyddsläkaren i Blekinge, Bengt Wittesjö, till DN i veckan.
"Det finns flera orsaker"
Lisa Labbé Sandelin är smittskyddsläkare i Region Kalmar:
– Det finns utrymme för lokala anpassningar. Eftersom vi har haft färre fall kan man tänka sig ytterligare smittspårning i vissa hänseenden. Vi har hållit oss till Folkhälsomyndighetens linje och sitter och stämmer av ganska mycket med de andra regionerna för att få en samsyn. Har man kapacitet kanske man gå utöver det som är sagt.
Hur ser du på ryckigheten på det här området?
– Det finns flera orsaker till att det gått upp och ned och i grunden har vi följt de nationella rekommendationerna och smittskyddsläkarföreningen. Vi rör oss i samma riktning nu och ska utöka vår förmåga.
Om Kalmar hade smittspårat under hela pandemin, vad hade det fått för effekt?
– Det är jättesvårt att säga. Det är möjligt att vi kunde ha haft färre fall, men samtidigt hade vi för bara någon vecka sedan inte den provtagningskapacit som kunnat matcha behovet för smittspårningen. Det är väl det som varit vår mest begränsande faktor under veckorna som varit. Vi har inte kunnat provta så mycket som vi velat.
"Jobbar jätteintensivt"
I går gick regeringen ut med nytt besked om testning och smittspårning och utlovade sex miljarder för att utöka kapaciteten. När Region Kalmar kan vara igång är okänt.
– Vi jobbar jätteintensivt med den frågan. Det var inget överraskande besked utan vi är på väg dit. Det är många steg i de här kedjorna som ska klaffa och alla regioner brottas med samma problem. Det är inte så enkelt som att bara ta ett prov utan många steg som ska fungera. Ska vi smittspåra mer intensivt i samhället måste vi ha resurser med.
När kan smittspårning i stor skala vara igång i länet?
– Vi jobbar väldigt brett med de frågorna och det är väldigt svårt att säga något datum. Allt har gått väldigt fort och det händer nya saker snabbare än man kan tänka sig.
Har ni haft rutiner för smittspårning sedan tidigare eller måste ni bygga upp ett nytt system?
– Smittspårning har skett i alla tider, och vi har väldigt stor erfarenhet kring andra diagnoser, till exempel tuberkulos och klamydia. Det finns väldigt stora kunskaper och erfarenheter, men nu måste de användas i en annan skala och det är en annan sjukdom.
Den skala som är nu var man inte förberedd på?
– Det är en fråga som går in i hela den här frågan: hur var våra förberedelser för en pandemi? Det är svårt att svara på det när vi är mitt i det. Vi ser över olika möjligheter att trappa upp det och det är en högt prioriterad fråga. Vi ska utöka smittspårningen snabbt, men måste också ha viss kvalité.
Vad är målsättningen, har ni satt upp något ungefärligt datum?
– Det har vi inte, vi jobbar så fort vi förmår. Så snabbt som möjligt är målbilden, men det kommer ske i flera steg. Det viktigaste är att få bra smittspårning i de känsligaste miljöerna och sedan får vi bygga på efter hand. Successivt trappar vi upp det.
Vad krävs för att komma igång?
– Dels en organisation och dels personal. Det låter väldigt enkelt med smittspårning, men det är ganska komplicerat och det är personliga intervjuer som ska göras som tar tid.
Kan det bli aktuellt med drive-in-provtagning i länet?
– Det är sånt som diskuteras, men vi har inget besked att ge. Det finns med i planeringen.