Bedrägeripengar hamnade på Västervikkvinnas konto – frias helt

Det var den 25 juli förra året som två personer utsattes för bedrägerier och förmåddes att föra över pengar till ett bankkonto som tillhörde ett barn till kvinnan, men som hon själv disponerade. Den ena personen förde över 4 300 kronor och den andra 3 000 kronor.

Enligt åklagaren hade kvinnan upplåtit kontot för att ta emot pengar från brottslig verksamhet. Hon skulle därefter ha fört över pengar till sitt eget konto och använt dem till uttag och betalningar.

Kvinnan, som är hemmahörande i Västerviks kommun, åtalades därför för penningtvättsbrott vid två tillfällen. I andra hand yrkade åklagaren på ansvar för penningtvättsförseelse. Men när Kalmar tingsrätt nu har prövat målet kommer domstolen fram till en helt annan slutsats.

Även kvinnan hade blivit lurad

Tingsrätten konstaterar att det är bevisat att de båda målsägarna utsattes för bedrägerier och att pengarna hamnade på ett konto som kvinnan disponerade. Men utredningen visar också att kvinnan själv hade blivit vilseledd.

Hon hade lämnat ut kontouppgifter i tron att hon skulle få pengar från en förening som bedrev social hjälpverksamhet. Till en början presenterades pengarna som ett lån, men senare som en gåva. Domstolen beskriver meddelandena som kvinnan fick som intensiva, pressande och avsiktligt förvirrande.

Efter hand utlovades hon ett betydande belopp, men för att få tillgång till pengarna skulle hon först betala en mindre avgift. Den skulle kunna betalas med pengar som redan hade satts in på kontot – alltså de pengar som i själva verket kom från de två bedrägerioffren.

Rätten berömmer kvinnans agerande

Det är framför allt kvinnans agerande efter att hon fått pengarna som får betydelse för den friande domen. Hon förde inte vidare några pengar till bedragarna, utan kontaktade i stället polisen. Tingsrätten beskriver hennes agerande som ”föredömligt försiktigt”.

Kvinnan hade visserligen hunnit använda en del av pengarna innan hon kontaktade polisen. Men enligt domstolen skedde det medan hon fortfarande hade anledning att tro att pengarna var en gåva. Det förändrar därför inte den juridiska bedömningen.

Saknade uppsåt – och anledning att misstänka brott

För att kvinnan skulle dömas för penningtvättsbrott krävdes att åklagaren kunde visa att hon hade det uppsåt som brottet förutsätter.

Även den lindrigare brottsrubriceringen penningtvättsförseelse prövades. Där var frågan om hon åtminstone hade skälig anledning att anta att pengarna kom från brottslig verksamhet. Tingsrätten anser att inget av detta är uppfyllt och hon frias därför från båda åtalen.

De två personer som lurades på pengarna hade också begärt skadestånd på sammanlagt 7 300 kronor från kvinnan. Även deras krav avslås. Skadeståndsanspråken grundades på att kvinnan skulle ha begått brott, vilket tingsrätten alltså inte anser att hon har gjort.

Domen kan överklagas till Göta hovrätt senast den 26 november.