Teaterskeppet intog scenen när kommunfullmäktige öppnades i måndags. Det var en hyllning till demokratin och att det 100 år sedan som alla, både män och kvinnor jämlikt kunde gå för att rösta för första gången i Västervik.
Det började med hungerkravaller i Västervik 1917. Det råder världskrig och maten är ransonerad.
- Den 16 mars lägger arbetarna ner sina arbeten och 2 000 arbetare samlas på Stora Torget i Västervik för att kräva rättvisa. De leder till en resolution, Västerviks resolutionen, sa Anders Hjort vid Teaterskeppet.
Protesterna handlar om maten ska fördelas rättvist bland befolkningen och inte säljas dyrt till de som förmår att betala.
- Det var för mat, rättvisa och högre löner som arbetarna protesterade.
Arbetare i andra städer såg hur man hade gjort i Västervik och runt om i landet gick arbetare ut i strejk.
- Det var inte enbart för mat, utan man krävde rösträtt för alla även för kvinnorna.
Året efter när kriget tog slut tog kommunister över fler och fler länder. I ett desperat försök att inte låta en revolution sprida sig över landet gick de styrande med på att låta alla, både män och kvinnor få rösträtt vid kommande val.
I mars 1919 genomfördes det första valet i Västervik där alla som var röstberättigade kunde rösta.
Alla som var över 23 år, de som inte hade några skulder till kommunen och de som inte satt i fängelse. 70 procent av de röstberättigade deltog i valet och två kvinnor kom in i Västerviks stadsfullmäktige.