Åtta steg mot avgrunden – finns det ett hopp? Nej

Lester R. Brown var chef för Worldwatch Institute i Washington och ledde en forskargrupp från 1975 om de globala miljöproblemen som man såg mellan 1975 fram till 1981. Det resulterade i boken ”En värld till låns”. I boken beskrev han de utmaningar som jorden stod inför för 40 år sedan. Den skriver om hur den odlade jordens utbredning, hur matjorden tunnas ut, åkermark bebyggs och asfalteras vilket leder till erosion och översvämningar. Han ger också en god inblick i skogsskövling jorden över, problem med överfiske och menar att jorden inte behöver fler idisslande kreatur utan färre. Han beskrev ett energiskifte som måste påbörjas omgående från kol och olja till förnyelsebara energikällor. Han gav ändå ett hopp för världen. De som skulle göra förändringen var alla människor som skulle förändra sina vanor och påverka marknaden i den riktning som skulle påskynda förändringen till det bättre och en mer hållbar konsumtion.

Han menade då att vatten i framtiden skulle vara en ändlig resurs som till och med skulle kunna leda till krig och flyktingkatastrofer. Fingret pekade på Mellanöstern och Afrika.

Hoppet var den enskilda människan som snart skulle inse att det liv vi i västvärlden levde inte skulle kunna gå att leva utan det krävdes uppoffringar som inte skulle vara allt för svåra att vänja sig vid. Mycket av det som Lester R. Brown skrev som en framtidsbeskrivning har uppfyllts idag, tyvärr var det de mörka partierna i boken som har gått i uppfyllelse. Boken visar också att ingen har brytt sig nämnvärt om att förändra sina liv, utan det är konsumtionen som har ökat och det har gett upphov till de klimatavtryck som vi ser i världen idag.

Avgrunden

Jonathan Jeppsson klimatjournalist på Aftonbladet har skrivit boken ”Åtta steg mot avgrunden”. Den boken tar vid där Lester R. Brown inte ville att människans påverka av jorden skulle nå. Människans krav på att utveckla sig själv genom konsumtion har lett till förödande förstörelser. I boken beskriver han bland annat hur filmen ”Hitta Nemo” fick till konsekvens att väldigt många människor ville ha en clownfisk i ett akvarium, vilket nästan tömde havet på clownfiskar. När uppföljaren ”Hitta Doris” var det på samma sätt, alla ville ha en sådan fisk. Problemet var bara att den sortens fisk inte reproducerade sig i fångenskap och var väldigt svårfångad, så problemet löstes med att släppa ut cyanid i havet som bedövade fiskarna så de blev lätta att fånga.

Människans uppfinningsrikedom för att nå snabb avkastning är enorm och det pris som betalas är inte alltid översättningsbart med vad det kostar i form av naturresurser.

Författaren menar att vi ska leva som om det inte finns något hopp för våra barn och barnbarn. Han tar stöd i den klimatforskning som finns idag och pekar på hur kollapsen ser ut, när det gäller smältande polarisar, höjda vattennivåer, stormar och återkommande pandemier. Det i sin tur ger upphov till brist på rent vatten och mat.

Jonathan Jeppson är överens med Lester R. Brown om att det stora hotet kommer från människorna själva. Däremot ser Jonathan inte något hopp. Människan har redan nu förstört förutsättningarna för att kommande generationer ska kunna leva på jorden och det går fort utför. Författaren tar läsaren med fram till 2100 och det är en väldigt mörk bild som beskrivs.