Mycket vatten har runnit genom Stora Strömmen sedan Harald Hjalmarsson klev in i politiken. Framgångar och motgångar, lyckade beslut och platta fall – ett politiskt liv i kommunmaktens innersta centrum lider mot sitt slut. Men än är vi inte där.
Harald Hjalmarsson leder Moderaterna ännu en gång och känner en stark drivkraft för att fortsätta leda kommunen.
– För mig är politiken lite av ett kall. Jag vill vara med och bidra till att kommunen mår bättre och att vi kan få saker gjorda. Jag tycker att Västerviks kommun, och samarbetet i norra länet, har en särskild styrka i att människor känner varandra och pratar med varandra, även om man inte tycker lika. Den känslan betyder mycket för mig.
"Känner drivkraft och motivation"
I oktober 2002 blev Hjalmarsson kommunalråd i Västervik för första gången. Han gör nu sin sjunde valrörelse som partiets toppkandidat. Efter åtta år i opposition blev Hjalmarsson återigen kommunalråd i Västervik 2022 och har styrt nuvarande mandatperiod tillsammans med Liberalerna, Westerwikspartiet och Sverigedemokraterna.
– Om jag får fortsatt förtroende vill jag gärna fortsätta och bidra till att utveckla kommunen. Men jag är inte säker på att jag är den bästa personen att leda en opposition. I så fall kan det vara ett bra tillfälle att lämna över stafettpinnen till någon annan, som får möjlighet att etablera sig och förbereda sig inför nästa val. Jag är nog egentligen inte någon oppositionspolitiker.
Ser du att det är max en mandatperiod till?
– Om jag får fortsätta leda tänker jag långsiktigt, snarare i ett åttaårsperspektiv än fyra år. Men man vet aldrig vad som händer. Just nu känner jag både drivkraft och motivation, och det passar också bra i vårt livspussel hemma.
Vad gör dig mest lämpad som kommunalråd?
– Jag tror det är en kombination av drivet att vilja utveckla och att jag är ganska bra på att samarbeta. Jag bryr mig inte om din partitillhörighet. För mig är det viktigt vad vi är för människor, att vi kan lita på varandra och samarbeta. Med den erfarenhet som jag trots allt har kan jag också se lite grann: Vad är det som är viktigt egentligen? Och då kan man faktiskt lägga vissa saker åt sidan också.
"Mest nöjd med tillväxtresan"
Under åren har Hjalmarsson haft en del regionala och nationella uppdrag, men det är i Västervik han känner sig mest intresserad.
– Jag gör nog mest nytta på hemmaplan. Jag har haft regionala och nationella uppdrag, men engagemanget där har alltid handlat om att förbättra förutsättningarna för vår kommun, vårt län och vår del av Sverige. Jag brinner verkligen för att vi ska växa ihop mer i norra länet, utan att slå ihop kommunerna. Vi behöver samarbeta mer. När vi talar om 90 000 till 100 000 invånare i norra Kalmar län får vi en helt annan tyngd än när varje kommun står ensam.
Hjalmarsson är nöjd med stora delar av mandatperioden.
– Trots att vi styr i minoritet har vi lyckats få framdrift. Ett exempel är att alla partier i kommunfullmäktige kunde enas om att stänga en skola. Det är ovanligt, och jag tycker att det visar att vi kan lyssna på varandra och komma framåt tillsammans. Det jag är mest nöjd med är tillväxtresan. Företagsklimatet har förbättrats kraftigt, nya fabriker byggs och företag anställer. Vi har också fått igång viktiga infrastruktursatsningar som vi arbetat med länge, inte minst Förbifart Söderköping och frågor som rör vägar, broar och infarter, säger han och fortsätter:
– Just nu byggs det nya fabriker och man anställer och det här är ju för oss en ganska ovanlig situation. Vi är i så akut behov av att få fler människor till vår kommun för att kunna kompetensförsörja och det är fantastiskt roligt. Jag träffade i förra veckan en familj som flyttade ner från Skellefteå efter Northvolt-konkursen. Vi var med på en arbetsmarknadsmässa där och de flyttade till Västervik. Både han och hon jobbar nu i Västervik och det fungerar väldigt bra för dem. De är själva utlandsfödda och nu kommer bekanta till dem och flyttar till Västervik. Vi har ett projekt nu där vi är i norra Tyskland och försöker locka familjer ifrån framförallt de här större orterna med mycket bilindustri till Västervik och norra Kalmar län. Det här är ju någonting jag aldrig varit med om under mina 25 år. Det har ju varit tvärtom. När jag började i Västervik var det extremt hög arbetslöshet. Och nu är det raka motsatsen.
"Det borde vi ha gjort tidigare"
Efter ett par röriga somrar på stan satsade kommunen extra på det förebyggande arbetet. Hjalmarsson anser att det gett resultat.
– Trygghetsarbetet är en annan sak jag är stolt över. Vi har satsat mer resurser, gått från två till sex fältare och jobbar mycket förebyggande med barn och unga. Polisen ser i sina mätningar att Västervik ligger topp-3 när det gäller trygghet och det är viktigt om vi ska locka fler att flytta hit. Jag kan tycka att det förebyggande arbetet borde prioriteras mer nationellt och där kan jag vara kritisk mot regeringen. Det är egentligen ett misslyckande när vi behöver bygga ut antalet fängelseplatser så mycket. Det bästa är att barn och unga aldrig hamnar där från början. Där har kommunerna en jätteviktig uppgift: dra inte ner på kultur och föreningsstöd, utan gör mer för de unga. Ser man en ungdomar som spelar fotboll är det ju en integrationsinsats utan dess like.
När frågan om misslyckanden uttalas behövs ingen längre betänketid.
– Det jag är mest missnöjd med är att vi inte snabbare hittade nycklarna i skolfrågan. Vi har länge fokuserat på betyg och meritvärden, men elevhälsan är grundläggande. Nu har vi tillfört mer resurser till förebyggande arbete och frånvaron har minskat mycket, men det borde vi ha gjort tidigare. Vi behöver avsätta ännu mer medel till skolan i Västervik. Det handlar både om storleken på barngrupper och klasser och om att det ska finnas tillräckligt med personal. Skolan blir en av de viktigaste frågorna för nästa mandatperiod.
Öppnar dörren för S
Med många partier i fullmäktige historiskt sett har det alltid varit lite knepigare att få ihop majoriteter i Västervik än i många andra kommuner. Där exempelvis Vimmerby och Hultsfred har sex olika partier i fullmäktige har Västervik åtta.
– Efter valet tycker jag inte att man ska börja med röda linjer. Vi behöver diskutera vad vi är överens om och vilka frågor vi kan samarbeta kring. För mig är det viktigt att det finns ett ledarskap som tar ansvar och att vi försöker hitta samsyn över både parti- och blockgränser. Just nu har vi inga röda linjer. Det kommer inte vara ett problem för mig att någon anses tillhöra fel parti.
Kan du tänka dig att samarbeta med S igen?
– Absolut. Jag ser ju att Socialdemokraterna har väldigt många viktiga frågor som man vill driva och det tycker jag stämmer väl överens med hur vi resonerar inom vårt parti, men nu tar vi valet först och därefter tar vi diskussionen om det.
"Kommer att ske förändringar"
Ekonomin har bitvis varit bekymmersam för kommunen under mandatperioden. Budgetbeslutet i våras sköts hastigt upp och många tror att det nya styret kommer att behöva hitta besparingar direkt.
– Jag tycker att vi har kontroll över vår ekonomi. När man lägger budget gör man antaganden, och mycket kan hända, men trots osäkra faktorer har vi nästan på kronan kunnat hålla ekonomin. Vi använder resultatutjämningsreserven som vi planerat: för att kunna tänka långsiktigt. Vi har reserver, bra kontroll och en stark ekonomisk ställning. Vi ska inte behöva göra hastiga neddragningar i välfärden när omvärlden förändras.
Samtidigt som kommunen har det kämpigt går bolagen extremt bra.
– Bolagskoncernen är en medveten planering. Resultaten i bostadsbolaget och miljö- och energibolaget gör att vi kan hålla nere hyrorna. Utan den konstruktionen skulle hyrorna för skolor och äldreboenden vara betydligt högre.
Var det rätt att skjuta upp budgeten?
– Jag står fast vid att det är rätt att ta budgeten efter valet. Kommunallagen är tydlig med att valårets budget ska hanteras efter valet, och de som ska leda kommunen måste få möjlighet att forma sin politik.
Är det inte bara ett sätt för att slippa ta nedskärningar före valet?
– Det kommer att ske förändringar efter valet. Vi ser över administration, inköp och organisation för att kunna jobba smartare och flytta resurser till välfärden. Utgångspunkten är att 80 procent av budgeten även framöver ska gå till välfärd. Jag känner ingen oro för att vi ska tömma resultatutjämningsreserven som det ser ut nu. Den är en buffert, en krockkudde, och de senaste boksluten har vi inte behövt använda den som vi trodde.
Ser du risk för nedskärningar efter valet?
– Det kommer att vara förändringar. Vi jobbar ju med att se över och effektivisera administrationen. Vi har gjort ett ganska gediget arbete kring vår inköpsorganisation, hur vi kan effektivisera den och framför allt kunna göra ännu billigare inköp. Så det kommer att ske förändringar och det kommer också säkert betyda att vi kommer att göra förstärkningar inom till exempel skolan. Men samtidigt kommer det att vara neddragningar inom andra områden.
Vill använda kommunens reserv
Nuvarande styret har lovat 40 miljoner extra till välfärden.
– Viss omfördelning kommer att ske då, men vi kommer fortsätta använda resultatutjämningsreserven (ruren) också. Det är helt enligt den planen som vi har tagit.
Känner du någon oro eller rädsla för att ni ska tömma reserven?
– Nej, inte som det ser ut nu. Det har ju varit så de tre senaste budgetarna., att det nästan på kronan har blivit exakt utfall. Vi har trott att vi ska behöva utnyttja ruren, men det har vi ju inte behövt. Det sista kortet som vi inte har ryckt på många år, jag tror det är på 30 år, är ju skatten. Vi har klart lägst skatt i länet, runt 1,20 lägre skatt än våra grannkommuner.
– Jag har träffat en familj som flyttat från Norrköping till Västervik. Det är 60 öre lägre i skatt här. Dessutom så kunde de köpa en betydligt billigare bostad. Jag tror ju att det här är någonting som vi ska vara väldigt rädda om och jag kommer att göra allt jag kan för att vi inte ska behöva höja skatten.
"Inte till för något annat"
En annan het potatis är VME-processen där kommunledningen fått kraftig kritik. Hjalmarsson är självkritisk.
– I VME-processen borde vi ha agerat betydligt snabbare och tydligare. Vi hade inte helhetsbilden klar för oss. I efterhand ser vi att investeringar på nära tio miljoner kronor gjordes utan att fullmäktige hade gett uppdraget. Vi borde snabbare ha skaffat oss den helhetsbilden. Det är viktigt att dra lärdom av VME-processen och dokumentera vad som gick fel, hur vi korrigerade det och hur vi kan undvika liknande situationer. Det var ett hack i kurvan, men nu har vi korrigerat det och är tillbaka på banan.
En som varit kritik är den tidigare ordföranden i VME, Mats Hasselqvist, som bland annat menat att kommunstyrelsen rundat kommunfullmäktige på ett olämpligt sätt.
– Han försvarar ju de beslut som är tagna och det kanske är så man agerar. Egentligen vill jag inte angripa honom som person. Jag tycker att han är duktig på många sätt. Utan det var ju de saker som skedde utan att det fanns politiska beslut bakom det. Man hade en idé om vad som var bäst för bolaget. Det är ju möjligt att han tycker att de jobbade för bolagets bästa och han vill förklara det. Det förstår jag att han vill och han har en annan bild än vad jag har. För mig är det inget personligt och det är viktigt att lyssna på hans synpunkter. För mig handlar det om: vad är bäst för våra abonnenter och för våra skattebetalare?
Våra kommunala bolag är faktiskt till för de som bor och verkar i kommunen. De är inte till för något annat. Jag hoppas vi kan dra ett streck över det och se framåt.