Det var hundratals besökare på folkhögskolan under lördagens jättefirande och under jubileet uppmärksammades skolans långa historia och de människor som genom åren har varit en del av verksamheten. Två ansikten som nog många känner igen från sin tid på Gamleby Folkhögskola är Hans Ålund och Karin Gunnarsson som båda jobbade där i flera årtionden.
Hans arbetade bland annat som samhällslärare och senare var han rektor i arton år från 1994. Han berättade att han tillbringade 40 år som heltidsanställd på folkhögskolan. Karriären började faktiskt lite blygsamt med timinhopp för att tjäna lite extra pengar på första halvan av 70-talet innan han började som lärare på heltid.
– Jag hade samhällsekonomi men även mycket på fritidsledarutbildningen också - ledarskap och sociologi och sådant. Jag är historiker och samhällsvetare kan man säga.
Även Karin Gunnarsson har en lång historia på skolan. Hon har arbetat som språklärare och hade en heltidsanställning i 31, plus en del tidigare arbete på skolan.
De starkaste intrycken var alla möten både under och utanför lektionerna och att uppleva blyga och tillbakadragna elever blomma ut. En del som höll sig undan i korridorerna första veckorna vågade tala inför en hel aula vid sista året berättar Hans.
– Att få möta alla studerande som kommer hit osäkra med dåligt självförtroende och som växer.
– För det första när man märker att de förstår att de kan lita på mig och att jag ser dem. Jag sa alltid "vägen är målet". Alltså inte bara ett visst resultat som räknas utan det här emellan, svarar Karin.
Blir igenkänd överallt
Skolan var i stort den fasta platsen för dem under yrkeslivet och Gamleby folkhögskola med alla arbetskamrater och elever som gett minnen för livet är en glädje för dem, både att se tillbaka på eller att bli påminda om när de blir igenkända. Karin berättar att hon möter gamla elever både i Västervikstrakten och långt borta.
– Det är bara fjorton dagar sedan jag var på konsert i Västervik och när vi går ut är det en elev som säger "Karin, kommer du ihåg mig?". "Jag känner igen ansiktet" sa jag, det är många fina minnen. Jag har blivit igenkänd på en ö i Thailand - innan det var stort turistmål och i Louvren.
Skolans nuvarande lokaler ritades 1967 av arkitekten Arne Delborn vid ATRIO arkitekter. Byggnaderna präglas av 1960-talets arkitektur där hans filosofi var att folkhögskolan skulle vara en plats som öppnade upp sig inför omvärlden med mycket fönster och rymliga korridorer för samtal och möten.
– Korridorerna skulle vara så breda, för det är där man umgås, svarar Karin.
– Ja, och med alla fönsterpartier som ska öppna upp mot om världen. Vi ska inte stänga in oss utan vi är en del i samhället. Så tänkte Arne och har själv beskrivit det, inflikar Hans.
Skolans maskot presenterades
En del av jubileet var presentationen av skolans maskot Folke, ett slags gulligt kattmonster som har tagits fram för att representera verksamheten. Figuren har designats av Tyra Solli från Västervik som ritade den teckning som blev förlagan till den virkade figuren hon visade upp. Att namnet skulle vara Folke kom tidigt enligt Tyra.
– Eftersom det är folkhögskolan och det passar väldigt bra. Han är ju mörkblå och Gamleby folkhögskolas logga är ju mörkblå.
De olika utbildningarna visades upp och hos undersköterskorna kunde man ta sitt blodsocker och blodtryck, hos allmän kurs natur kunde man experimentera och hos hållbar textil fanns en utställning. Där satt även Cecilia Forsberg iklädd en Tjustdräkt från norra Tjust vid en vävstol.
– Jag går hållbar textil väv, förklarar hon och berättar att hon ursprungligen är från Hjo. Hon går den ettåriga påbyggnadsutbildningen och dräkter har hon flera av; Skaraborgsdräkt, Skånedräkt och Tjustsommardräkt utöver den vanliga hon bär.
– Nu håller jag på att ta fram ett förkläde till mig, lite inspirerad av 1800-tal och medeltid. Det ska bli gåsöga i det här, det är en vävteknik. Det är väldigt medeltidsstuk. Så gör jag även Tjustdräktens tyger men de gör jag hemma i källaren.
Cecilia håller på att ta fram fyra stycken förkläden och det innebär mycket pyssel och tid. När man väl fått in materialet i vävstolen kan det vara månader eller ett halvår av arbete, beroende av vilken teknik och material man använder. Hon berättar även att intresset för folkdräkter växer och de dräkter som finns är eftertraktade. Något enkelt utan smycken kan börja på minst 4000 kronor. Med smycken och detaljer är det 10 000 kronor som är det vanliga.
Jätteglad och stolt rektor
Rektor Sofie Alvarsson fanns självklart på plats under firandet och mötte besökare som kommit för att uppmärksamma jubileet. Hon har varit rektor i runt arton månader och kände att det var en stor lördag som samlade både de som varit. är och kommer att bli en del av folkhögskolans historia.
– Det är fantastiskt att se alla besökare som kommer hit och hjälper oss att fira de här 150 åren. Vi har ju firat lite hela året i olika omgångar med det här är finalen på hela firandet. Så jag är jätteglad att se att det är så mycket besökare. Det är ett fint jubileumsprogram i övrigt med både tal och musik som lyfter folkbildningens vikt i samhället. Jag är jätteglad och jättestolt!