Harald Hjalmarsson är inte alls enig med sitt parti vad gäller arbetskraftsinvandringen.
Foto: Arkivbild
2022 var antalet födda i Västerviks kommun det lägsta sedan 1968. Då föddes 262 levande barn i kommunen. Lika illa blev det inte 2023.
Totalt föddes 289 barn och i början av 90-talet var det cirka 600 barn per år i kommunen. Antalet som avled översteg också antalet födda med råge. 490 Västerviksbor lämnade jordelivet under 2023.
Kommunen tappade totalt 216 invånare och var vid utgången av 2023 36 434 invånare.
– Vi följer utvecklingen månatligen och vi såg länge att vi tappade totalt sett över året. Det gjorde mig orolig, men när man nu ser helheten så är barnafödandet en nationell utmaning. Det är inte just Västervik som tappar där, säger Harald Hjalmarsson (M), ordförande i kommunstyrelsen.
I 197 av 290 kommuner minskade antalet nyfödda under 2023.
– Jämför vi med året innan så ökar barnafödandet här något, så det inger visst hopp.
Inte alls förståelse för partiet
Den naturliga förklaringen till Västerviks underskott är invandringen, menar Harald Hjalmarsson.
– Vi får ingen invandring över huvud taget och Sverige har låg invandring, vilket påverkar oss. Jag är i kontakt med företagare varje dag och vid alla kontakter lyfter de frågan hur de ska klara av att hitta kompetens. Det är vår absolut största utmaning och det är två väldigt avgörande faktor. Det låga barnafödandet och den låga invandringen. Barnafödandet är inte lika dramatiskt som på nationell nivå, men kompetensförsörjningen är det. Lyckas vi lösa det och få människor att vilja flytta till oss, så kommer befolkningsstatiken se helt annorlunda ut.
Att Sverige har en låg invandring har ditt parti i högsta grad bidragit till?
– Jag har inte samma uppfattning gällande arbetskraftsinvandringen som mitt parti. Jag har inte alls förståelse för det. Jag tycker det är bra att prata volymer. När den extremt höga invandringen i mitten av 10-talet så fanns det ingen tanke om volymer, men nu sätter man lönenivåer utan koppling till arbetslivet. Jag är kraftigt ifrågasättande till det och det vet mitt parti om. Jag har framfört det här, men jag sitter inte i riksdag eller regering, utan jag jobbar på utifrån kommunens utmaningar och lösningar och kanske ser det mer utifrån den kommunala vardagen.
Du vill lätta upp kraven?
– Ja, det vore helt rätt. Det handlar om kompetensfrågor i kommunerna och inte minst i vår kommun. Det är avgörande att näringslivet kan fortsätta att växa. Bara på den här sidan nyåret har jag pratat med många företag som växer jättemycket, framför allt inom tillverkningsindustrin men också inom tjänsteindustrin och besöksnäringen.
Vill hitta otraditionella vägar
Förra året öppnade Harald Hjalmarsson för att göra som Gotland och låta människor provbo här en tid.
– Det är ett helt nytt grepp, men inget jag har gått vidare med. Jag har lyft frågan, men vi är inte där ännu. I budgetarbetet inför 2025 kommer vi prata mycket om befolkningsutvecklingen, men vi är bara i början av budgetarbetet.
Kan det bli aktuellt?
– Det var mer ett exempel då, men när man ser det i ett större perspektiv så handlar väldigt mycket om att lyckas med kompetensförsörjningen. Vi måste hitta otraditionella vägar nu.
Kommer kommunen att sätta upp ett mål om att bli 40 000 invånare till 2030?
– Jag är övertygad om att vi i budgeten som växer fram kommer se det här konkretiseras. Då var det en skiss, men nu är jag övertygad om att det är något som måste diskuteras. Det är inte färdigtänkt ännu, men jag tror att vi alla oavsett kön, partitillhörighet eller arbete tycker att vi ska ha en bra välfärd och gärna bättre än genomsnittet. Det kräver att vi har en stark och hållbar tillväxt. För att hålla tillväxten krävs ett visst antal invånare. Något vi underskattar är också trygghetsfrågor. Vi ligger topp tio i Sverige i polisens nationella mätning och det kommer betyda mycket.