Det är något speciellt med centerpartister. Även om engagemang i folkrörelserna i Sverige tycks befinna sig på ett sluttande plan så finns det egentligen inget annat sätt att beskriva dem. Det är folkrörelsemänniskor. Det är byalag och företagarföreningar, fotbollsklubbar och speedway, de tycks finnas med i alla sammanhang.
Det är inte i sig konstigt att de återfinns i samma politiska parti, för de verkar värdera samma saker. Att vi måste hjälpas åt i samhället för att det ska fungera. Att människor i huvudsak skapar sitt liv och sin försörjning via mindre företag, och måste få förutsättningar att göra det. Att alla har rätt att söka sin väg i livet utan att därmed hindra andra.
Kanske är det i de där folkrörelserna som humanismen föds och växer. Att stå och gemensamt ansvara för fikat för fotbollslaget för människor närmre varandra än man kan tro. Betydligt mycket mer än broschyrer och policydokument.
Arvet från landsbygden
Kanske finns en stor del av förklaringen också i arvet från landsbygden. Det är en märklig blandning av medvetenheten att man själv ansvarar för sig själv och sina beslut, samtidigt som vetskapen om att grannarna finns där vid en krissituation. Utan den går det inte att leva på landet. Utan den går det inte att leva alls.
Det är också på landsbygden som medvetenheten om klimatet och miljön växer sig som starkast. När arvet är att leva av jorden, där i första led, så blir det väldigt påtagligt att vi inte får förstöra den, eller luften och vattnet.
Mitt på vägen är det längre till diket
Allt det här ligger till grund för centerpartisterna när de ställer upp som kandidater i ett kommunval. Västervik och Tjustbygden är fantastiskt, och vi kan mer. Det kan bli enklare för den som bygger sitt liv här. För den som går i skola, den som oroar sig för sina barn, den som driver sitt företag eller helt enkelt vill vara trygg när man kommer upp i åren och behöver lite mer hjälp. Stad och land är inte varandras motsats, utan varandras förutsättningar.
I arbetet med hur vi ska ha det tillsammans, det vi kallar politik, så är faktiskt politiker oavsett färg överens om det mesta, det syns också på besluten. Det är ofta ganska tydligt vad som är rimligt, vad som är mitt på vägen utan att riskera att köra i diket. Det är där de finns, centerpartisterna. Mitt på vägen, medveten om riskerna med att köra i diket.
Människor som vill hjälpa till
När Västerviks kommun samtidigt som resten av Sverige går till val den 13:e september så är det de här människorna som vill vara med. Människor som har konstaterat att det både går att hjälpas åt och bejaka människors individuella frihet. Som vet att alla beslut inte är roliga, och någon som förstår allvaret måste vara med och ta dem.
Som vet att alla människor har något att bidra med, vare sig de kommer från Brevik, Gamleby, en gård i skärgården, Syrien eller Ukraina. Som vet att det är fantastiskt att bo både på landet och i stan, och det måste vara rimligt för båda. Bor du i Västerviks kommun så känner du förmodligen någon sådan människa, om inte annat genom klubben eller byalaget.
Vi kallar dem centerpartister.