Mats Hasselquist.
Foto: Pressbild
Mot den bakgrunden väcker den senaste tidens händelser i Västervik en principiell fråga som angår alla kommuninvånare: Vad händer med den kommunala demokratin när frågor av större vikt inte når kommunfullmäktige?
Under det senaste halvåret har flera beslut och åtgärder haft stor betydelse för de kommunala bolagen. Det har handlat om ägarstyrning, ansvarsfördelning, säkerhetsskydd, ledningsbeslut och ansvarsfrihet. Ändå har någon samlad prövning av dessa frågor inte skett i kommunfullmäktige.
I flera fall har ärenden som ska behandlas av fullmäktige för saklig prövning aldrig kommit dit. I stället har avgörande ställningstaganden hanterats i andra forum: i bolagsstyrelse, i kommunstyrelsens presidium eller genom mer informella processer. Detta riskerar att förskjuta kommunfullmäktige bort från sin avsedda roll.
*
Enligt kommunfullmäktiges egen arbetsordning är presidiets uppgift att planera, bereda och möjliggöra fullmäktiges arbete – inte att avgöra vilka frågor som ska få prövas politiskt och vilka som aldrig ska nå fullmäktiges bord. När ärenden av större vikt i praktiken stoppas redan på presidienivå, berövas hela kommunfullmäktige som kollektiv möjligheten att ta ställning i frågor som rör kommunens styrning och framtida inriktning.
Detta är ingen isolerad fråga. Under den senaste tiden har flera diskussioner förts om bolagsstyrning, ledarskap, tillit och respekt för lagstadgad beslutsordning. Dessa frågor hänger nära samman. När tillit ersätts av detaljstyrning, när formella beslutsprocesser ersätts av informella lösningar och när lag och rollfördelning uppfattas som hinder i stället för stöd, påverkas till slut hela den kommunala styrningen där ansvaret ytterst vilar på kommunfullmäktige.
*
Konsekvensen av att kommunfullmäktige sätts i bakgrunden är att den demokratiska ansvarskedjan försvagas. När frågor av större vikt inte prövas öppet och kollektivt i kommunfullmäktige, tappar invånarna insyn i hur kommunens viktigaste vägval faktiskt görs och vem som bär det politiska ansvaret.
Det noteras särskilt att kommunens revisorer i en färsk revisionsberättelse pekar på bristen att frågor av större vikt inte prövas i kommunfullmäktige och därmed försvagar den demokratiska och ansvarsutkrävande kontrollen. Det är en iakttagelse som bör tas på största allvar!
*
En stark kommunal demokrati förutsätter ett kommunfullmäktige som både ges möjlighet och tar ansvar för att utöva sin roll som högsta beslutande organ.
Till sist handlar detta om vilken kommun vi vill leva i. Vill vi leva i en kommun där styrning sker öppet, där ledarskap bygger på tillit, tydliga roller och respekt för lag och ordning, och där politiskt ansvar faktiskt utövas i det forum som är avsett för det? Eller vill vi leva i en kommun där avgörande vägval i praktiken formas i andra sammanhang, medan kommunfullmäktige främst får rollen att passivt bekräfta beslut i efterhand?
Som kommuninvånare förväntar jag mig en förändring. Kommunfullmäktige behöver ta större ansvar för kommunens beslut.
Mats Hasselquist