Enligt de få rektorer som svarat nämner de tystnadskultur som en tydlig orsak till den låga svarsfrekvensen. Men sådant hör väl knappast hemma i en demokrati? Är tystnad detsamma som lojalitet till arbetsgivaren? Vad har hänt med meddelandefriheten som är inskriven i tryckfrihetsförordningen, som till och med kan gå före lojalitet till arbetsgivare. Det är definitivt oroande om rädslan för repressalier är så stor.
Rektorerna beskriver en alldeles för hög arbetsbelastning och att nedskärningarna gör att man tvingas bryta mot skollagen och trots att man larmat till skolledningen om bristen på resurser, får man inte gehör. Förtroendet för vår högsta skolledning är katastrofalt lågt och när de konfronteras av detta får man en uppräkning av det stöd som redan finns till rektorerna. Att få ytterligare” samtal” löser inte resursfrågan som rektorerna frågar efter.
Det är uppenbart att det stöd som finns inte räcker, annars skulle inte rektorerna uppfatta sin arbetssituation som ett ”omöjligt uppdrag”. Dessutom invänder skolans högsta ledning mot själva frågeställningen om ”förtroende för ledning”. Lärarnas svar på” förtroende för ledning” har VT däremot inte publicerat.
*
Lärarna uppger att 48% av dem kan tänka sig att byta yrke, 43% att det inte har tid nog att planera sina lektioner och hela 63% att de inte har möjlighet att ge eleverna det stöd som de behöver. Lärarna i Västerviks kommun har inte förutsättningar för att följa skollagen.
Konsekvenserna av mångåriga nedskärningar i verksamheterna från förskola till skola, kan vi också ana i resultatet av årets PISA-rapport. Var tredje 15-åring når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. Vi ser även en stor resultatnedgång för elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund i både matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
*
När skolmaten för en tid sedan var uppe till debatt kunde man läsa att Västerviks kommun ansåg sig tvungna att följa livsmedelsverkets rekommendationer, men det ser inte ut som att det lika är nödvändigt att följa skollagen?
Av den nya politiska ledningen i Västerviks kommun förväntar vi oss att man tar PISA-rapporten och VT:s enkät på stort allvar, med förstärkta resurser i skolans verksamhet med fler lärare, mindre grupper i förskola och fritidshem och läroböcker.
Pedagogerna i vår kommun måste få en bättre arbetsmiljö, så att man vill stanna kvar i sitt yrke. För att en verksamhet ska utvecklas måste det finnas en politisk vilja att göra satsningar på utbildningssystemet i Västervik. Högsta skolledningen måste agera kraftfullt för att tillföra efterfrågade resurser. Västervik kan bättre. Vi uppmuntrar VT att redovisa samtliga resultat från enkäten och fortsätta med uppföljningar av skolans situation.
Tankesmedjan Opinionskraft
Boel Runeson, Roy Karlsson, Lasse Övling och Mimmi Bäckman