Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Västervik. Genom att använda Dagens Västervik tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

VECKANS FRÅGA

Är du orolig över Corona-viruset?

Svarsalternativ:

Ja
Nej
RöstaSe resultat

Annons:

Carl-Wiktor Svensson (M) har skrivit en debattartikel med fokus på att öka Sveriges livsmedelsförsörjning. Foto: Ossian Mathiasson

DEBATT: Öka Sveriges livsmedelsproduktion

För knappt 30 år sedan producerade Sveriges bönder 75% av Sveriges livsmedel. Sedan dess har andelen minskat till 50 procent. Varannan tugga är alltså importerad och detta i kombination med att vårt livsmedelslager är avskaffat gör svensken sårbar vid långvariga samhällsstörningar.

Annons:

Med en högre självförsörjning blir landet mer robust till exempel för att kunna hantera olika typer av kriser eller handelshinder. I fredstid skapar robustheten utrymme för mer hållbar produktion, större möjligheter till konsumtion men också export av bra livsmedel med lägre klimatpåverkan och fler, mera, stabila arbetstillfällen. En ökad handel inom Europa och globalt är något positivt för Sverige ekonomiskt och ligger inte i motsättning till en ökad självförsörjning.

Ett variationsrikt landskap med potential

Vårt avlånga land med stora skillnader gör förutsättningarna för lantbruk helt olika beroende på var du befinner dig. I norr finns fördelar med många soltimmar per dygn och långa kalla vintrar som håller efter sjukdomar och skadegörare. Perfekt för potatis och ger fina jordgubbar. Svensk trädgårdsnäring är koncentrerad till Skåne där mer än 70 procent av grönsaker, frukt och bär odlas. Bara på Gotland, Öland och i Kalmartrakten odlas det bönor – där många soltimmar och kalkrika jordar gör det möjligt.  Spannmålsodlingen är stor i Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Där spannmål odlas, bland annat till foder, finns också grisar, kycklingar och äggproduktion. 

*

Jord, sol och odlingssäsong sätter ramen för vad vi kan producera var. God tillgång till mark och vatten och långa kalla vintrar i stora delar av landet är några av landets fördelar. Runt 90 procent av all livsmedelsproduktion, och människor, finns i Götaland och Svealand. Störst produktion, cirka 64 procent, har Götaland. I södra Sverige är jordarna bördigare och säsongen längre medan i norr kan kargare jordar och kortare odlingssäsong göra odlingen mer utmanande. Det påverkar i sin tur vilka djur man kan ha där. Kor, får och lamm är smarta omvandlare av gräs till kött och mjölk från marker där annat är svårt att odla. 

 *

Potatis- och grönsaksodling, frukt- och bärodling, uppfödning av gris och kyckling liksom uppfödning av kor, får och lamm har en stor potential att öka produktionsmässigt. På grönsakssidan har Sverige gott om ytor lämpliga för energismarta växthus som kan ge skjuts till tomat och gurka, nya spännande grödor och växtbaserade proteiner kan utvecklas och mer betor, rotfrukter och potatis kan odlas på många platser i Sverige. På alla platser där det finns spannmålsodling kan man föda upp mer gris, kyckling och producera mer ägg. 

Ytterligare ca 600 000 ha, idag obrukad åkermark, skulle kunna odlas och mycket igenvuxen betesmark skulle kunna restaureras. Relativt sett är andelen outnyttjad mark högst i Norrland och Svealand men även i Södra Sverige finns potential i ett bättre markutnyttjande.

*

Vissa saker kan vi inte ändra på. Som var den brukbara jorden finns i landet, mängden mark, antal soltimmar, säsongslängd eller regnmängd. 

Andra saker kan vi med politisk vilja och beslut påverka. Som företagares förutsättningar och lönsamhet genom lägre skatter och avgifter, enklare regelverk och smidigare tillämpningar, andelen brukbar mark, andelen statligt ägande och intrång, infrastrukturens utbyggnad och vägnät mm.

Sveriges bönder är med deras brukande och djur en av få garanter för en levande landsbygd och möjlighet till konsumtion – låt oss inte enbart påminnas om detta i tider av kris – låt oss skapa långsiktiga förutsättningar till att utveckla svenskt lantbruk och samtidigt öka den inhemska livsmedelsproduktionen.

Sverige behöver en strategi och handlingsplan för en ökad och uthållig livsmedelsförsörjning. 

Carl-Wiktor Svensson

Ers. Sveriges Riksdag

Moderaterna i Hultsfred

Taggar i artikel

8 kommentarer

Gösta 2020-03-22 21:45:14

Sådan här verksamhet borde vara helt skattebefriad.

Johan Rosén 2020-03-22 22:09:54

Vi har inte livsmedelsbrist i Sverige. Detta trots att vi handlar som bara den. Titta i affärerna i dessa tider. Det finns livsmedel. Sluta använda dessa tider och utnyttja människors farhågor.

idiotin brederutsig 2020-03-23 00:26:13

inhemsk produktion behöver ökas.. att det finns i butikerna betyder inte att vi kan få in det i landet i händelse av större kris

Håkan 2020-03-23 06:11:45

Svenskt spannmålsöverskott går till förbränning

Odalmannen 2020-03-23 07:06:54

Dör skulle även riksdagen kunna göra en insats; se till att lagstiftningsmässigt tvinga kommunerna att faktiskt följa gällande lagar då jordbruksmark bebyggd. I dag byggs årligen stora arealer bra jordbruksmark bort i landet för att kommunerna struntar i lagen eller inte förstår vad som gäller. Ska vi kunna öka livsmedelsproduktionen måste vi använda jordbruksmarken till det den fungerar bäst till: att odla på. Hus och andra byggnader kan man ha på vilken mark som helst.

MA 2020-03-23 09:30:10

Man förstår din uteblivna valframgång mer och mer,Johan Rosen.

Johan Rosén 2020-03-23 11:57:48

Lantbruksnäringen äger själva sin fråga. Hur går prisbildning till? Varför kostar en flaska vin över 50 kr för 75 centiliter medan mjölk endast drygt en tia. Höj priset på mjölken och potatisen. Detta istället för att be om subventioner. Det är näringens egen fråga. Vi konsumenter får ändå betala. Men det är bekvämt att låta andra säga konsekvensensen. Vi har i vår omvärld ett jordbruks produktionsöverskott. Då ska inte vi i Sverige bekosta över skattsedeln en dyr produktion i Sverige, såvida vi konsumenter inte är beredda betala kostnaden.

Esse non videri 2020-03-23 14:49:41

Självförsörjningsgrad kommer inom kort att bli något som gemene man blir varse betydelsen av. Vi har kort sagt satt oss själva i skiten. Eller låtit våra ledare göra det åt oss. Ett kan sägas, oavsett parti, har man haft samma ambition och samma direktiv från en och samma part, under väldigt lång tid.

Kom ihåg att vi har haft samma ekonomiska system sedan 1931. Ingenjörerna bakom och den politiska kulissen som medverkat till att upprätthålla systemet har vetat att detta skulle komma hela tiden. De få har skott sig på de många.

Vi står inför den största finanskrisen i mannaminne och det beror till ett hundra procent på monetärmekaniken i det valutafinansiella ekonomiska systemet.

Nu behövs en pandemi för att politiskt trovärdigt kunna stänga ner en skuldmättad ekonomi. (Man stänger inte världsekonomin för en förkylning om det inte var det som var meningen. Skuldmättnad var ett faktum redan innan.) Alternativet hade varit att erkänna att vi alla har blivit grundlurade. Inte så bra för trovärdigheten, där just trovärdighet är det som håller kulissen uppe.

”Det svenska folket är dömt att upptäcka att dess välstånd har offrats på den falska solidaritetens altare” – Torsten Nothin 1955

Vad gör vi då? Ja, det finns en väg. (Som till viss del redan nu signaleras)

Ta kontroll över de finansiella tillgångarna. Förstatliga de privata bankerna och telekominfrastrukturen, för att därefter införa ekonomisk demokrati. De privata bankernas ekonomiska maktposition gentemot samhället måste bort, räntebelastning på realekonomin måste bort. Transparens måste till, ingen part ska kunna verka utan att synas, på andras bekostnad.

#bankreform #ekonomiskdemokrati #kronavirus

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Gå tillbaka till mobilversion