Annons:

Är det rätt att ett privat gruppboende gör 2,4 miljoner kronor i vinst?

Jacob Hoffsten och Socialisterna Välfärdspartiet skriver en debattartikel om gruppboende i Ankarsrum.

Är det rätt att ett privat gruppboende gör 2,4 miljoner kronor i vinst?

I Dagens Västervik läser vi att gruppboendet i Ankarsrum hotas av nedläggning och personalen riskerar sina jobb och brukarna att tvingas flytta. I det här läget går socialnämnden in och tar beslutet att ta över driften av boendet. En bra lösning på det problem som uppstått och något som är väldigt positivt för både personal och brukare. När frågor ställs om det vinstuttag som gjorts av bolaget genom boendets underbemanning svarar Jon Sjölander att ”vinst är ett tecken på att man utvecklar sin verksamhet. I en bolagsvärld måste ägarna få avkastning på sina investeringar”. Det skriver Socialisterna Välfärdspartiet i en debattartikel.

Annons:

Vi undrar på vilket sätt Sjölander menar att underbemanning innebär ”att man utvecklar sin verksamhet”? Företaget i fråga beskrivs ha haft en omsättning på cirka 10 miljoner om året där rörelseresultatet (vinst innan skatt) är på 24%, dvs cirka 2,4 miljoner kronor. Denna vinst har gjorts på att företaget har valt att ha en låg bemanning. Detta är det vanliga sättet att skapa vinst för vårdföretagarna, eftersom personalkostnader är en stor del av företagets kostnader. Västerviks kommuns skattebetalare har alltså pytsat ner flera miljoner i fickorna på ett företag som nu fråntas rätten att vara ”duktiga på att driva sitt företag”. Vi kan hålla med dig om att företaget kan anses framgångsrikt, eftersom det har gjort det alla företag strävar efter, gå med vinst. Men för Västerviks kommun, kan dryga två bortslösade miljoner ses som en framgång? Företaget som fram till nyligen drivit boendet har också beskrivits av Sjölander som av god kvalitet (”de har inte fått någon kritik på hur man drivit sin verksamhet, tvärt om”). Tror Jon Sjölander inte att kommunen skulle kunna ha drivit ett likvärdigt boende för samma pengar (och på så sätt spara in dessa 2,4 miljoner) eller kanske till och med driva boendet med en än högre kvalité (däribland öka personaltätheten) till samma kostnad?

Det här lokala exemplet på marknadslogik inom välfärdssektorn sätter fingret på två viktiga punkter:

1. Marknadsstyrningen ger ingen bättre vård/omsorg och därtill

2. En dyrare vård/omsorg, eftersom mindre av de tillskjutna medlen används till faktisk vård/omsorg

Vi i Socialisterna Välfärdspartiet skiljer oss från de partier som tagit detta beslut i Socialnämnden genom att föreslå att vi visst kan och borde över detta boende med två tydliga skillnader från den tidigare vårdkoncernen:

1. Höja grundbemanningen. Detta kommer komma både de boende och de anställda till gagn bland annat i form av en ökad frihet vad gäller aktiviteter för de boende, men även minskad stress för både de boende och de anställda.

2. Öka inflytandet för de anställda. Vi tror att de som utför arbetet också har bäst förutsättningar att se hur arbetet ska organiseras. Detta kan innefatta alltifrån arbetstider och scheman till prioriteringar av åtgärder.

 

Jacob Hoffsten

Kristoffer Jannas

Socialisterna - Välfärdspartiet

 

  

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt