Jag har inte heller några hårda eller speciella krav men då menar jag inte att det är någon puss jag behöver för att bli nöjd i tillvaron. Ibland har det hänt att någon sagt till mig: ”Du har för höga krav, Magdalena” när jag gett uttryck för att att man behöver ha åtminstone en anständig nivå på vissa saker.
Att det till exempel är viktigt att ha kompetens för det arbete man ska utföra. En lärare som undervisar i svenska ska förväntas kunna stava rätt och kunna andra språkregler för att kunna lära våra barn. En person anställd i äldreomsorgen måste klara att ta till sig instruktioner, kunna förstå och tala språket och ha kunskap om god omvårdnad för att kunna ge en bra och värdig omsorg till våra äldre.
Vi behöver ha en anständig nivå på all samhällsservice och att våra skattepengar används till just detta och inte till onödiga saker. Har vi en anständig nivå på vår samhällsservice idag?
*
Jodå, visst har vi mycket som fortfarande fungerar och visst får vi en hel del för våra inbetalda skattepengar, men det börjar bli alldeles för många rapporter om stora och allvarliga brister för att vi ska kunna känna oss nöjda och trygga. Bara de senaste veckorna har vi kunnat läsa om ett extremt högt tryck på olika akutmottagningar runtom i landet, där vårdpersonalen har en så hög arbetsbelastning att de riskerar bränna ut sig fullständigt och där patientsäkerheten står på spel.
Även förlossningsvården krisar på flera håll, på vissa orter har man inte kunnat lösa bemanningen i sommar och vissa kvinnor tvingas resa mycket långt för att föda, med det obehag och de faktiska risker det innebär för både mor och barn.
Barn och ungdomar med psykisk ohälsa får ofta vänta orimligt länge för att få hjälp via barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den som aldrig haft ett barn som mått dåligt i sin närhet kanske inte förstår hur skadligt det är när barn behöver vänta länge på rätt hjälp, men fundera på hur troligt det är att olika delar i livet fungerar för barnet och övriga familjen? Hur troligt är det att barnet/ungdomen presterar i skolan? Att vänta kan ge stora konsekvenser, i värsta fall kan det kosta liv.
*
Även äldreomsorgen brister på alltför många håll. Det råder stor brist på undersköterskor och personalen har ofta en extrem arbetsbelastning och får tampas med att ständigt känna sig otillräckliga. Även fall av ren vanvård förekommer titt som tätt i äldreomsorgen, det är helt oacceptabelt. När det gäller vården överhuvudtaget finns det många exempel där vi inte uppnår en anständig nivå.
Sedan har vi den kraftigt försämrade servicen på landsbygden, där vi bl a kan tvingas vänta länge på ambulans eller polis när det händer något, oacceptabelt länge, ibland med risk för liv och hälsa. Snart kan också våra bensinmackar försvinna för oss pga nypåhittade miljöregler, det är inte heller acceptabelt.
*
För att inte tala om den oanständiga nivå av trygghet vi har när kriminella gäng har fått växa fram så som de har gjort. Det är dessutom alldeles för mycket vapen och narkotika i omlopp. Människor tvingas leva i allt mer otrygga områden där man faktiskt behöver frukta för sitt liv - till och med lekande små barn blir skjutna. Ingen kan säga att tillräckligt har gjorts, prioriteringarna har varit urusla under mycket lång tid.
Det värsta är att det bara fortsätter. Ibland, på förekommen anledning när det hänt något allvarligt går de politiska ledarna ut och lovar ”krafttag”. Vi har hört det senaste dagarna och vi har hört det förut, många gånger. Ingenting blir bättre. ”Krafttagen” betyder ofta inte mer än ”nya utredningar”, dvs ännu mer byråkrati och prioriteringarna fortsätter att vara kassa.
*
Det är bl a den nya ”familjeveckan” som Löfven vill införa som beräknas kosta mellan 5-33 MILJARDER, för att föräldrar ska kunna få några dagar extra ledigt med sina barn varje år. Som förälder ser jag mycket hellre att dessa miljarder satsas på skolan eller varför inte för att lösa BUP-situationen? Eller för all del det övriga jag tagit upp i texten ovan.
Det finns många, många fler exempel på dåliga prioriteringar, där diverse fluff kommer före anständig samhällsservice och trygghet för medborgarna. Våra politiker bär ansvaret för detta, och då kommer vi tillbaka till att det är viktigt med kompetens för det arbete som ska utföras. Hmm.
Jag har inga hårda och speciella krav, jag är nöjd med bara... lite trygghet, anständig samhällsservice och kompetenta makthavare. Där är vi inte.
Magdalena Lidestam
Fotnot: Magdalena Lidestam bor i Överum, är fyrabarnsmor och folkhälsovetare. Hon jobbar idag på Arbetsförmedlingen i Västervik som arbetsförmedlare, främst inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Hon har tidigare varit politiskt aktiv för Moderaterna i Västervik, men har nu lämnat partipolitiken. Det stora intresset för samhällsfrågor finns kvar och framöver kommer Magadalena Lidestam skriva en krönika i månaden för Dagens Västervik. Åsikterna som framförs är skribentens egna.