Bilden är en genrebild.
Foto: Pixabay
Socialstyrelsen har publicerat nya gränsvärden som riktar sig till hälso- och sjukvården kring när vården bör erbjuda stöd till personer med riskbruk av alkohol.
De nya riskbruksgränserna ingår som en del i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Just nu pågår en översyn av riktlinjerna och som en första del i arbetet har riskbruk av alkohol setts över. Med riskbruk menas den gräns för alkoholkonsumtion när hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd i form av exempelvis rådgivande samtal.
– Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att fånga upp personer med ett riskbruk. Socialstyrelsens rekommendationer utgör ett verktyg i vårdens arbete för att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos de personerna, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Samma råd för kvinnor och män
Socialstyrelsens nya rekommendationer är att hälso- och sjukvården ska erbjuda stöd till personer som antingen dricker mer än tio standardglas per vecka eller mer än fyra standardglas per tillfälle en gång i månaden, och det gäller både män och kvinnor.
Om man dricker den mängden klassas det enligt de nya alkoholrekommendationerna som riskbruk, vilket är en rejäl minskning för männen (fem standardglas per vecka och ett standardglas per tillfälle), medan det är oförändrat för kvinnor.
Med ett standardglas avses en stor folköl, en liten starköl, ett litet glas vin eller fyra centiliter sprit.
Risken varierar
Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning där hänsyn tagits bland annat till den senaste forskningen, samråd med experter och andra myndigheter samt andra länders rekommendationer. Förutom risken för beroende och skador på hjärna och lever, så menar man att det också finns en ökad risk för cancer vilket anses vara bättre kartlagt nu än vad det varit tidigare.
– Det finns vetenskapligt stöd för att ju mer alkohol man dricker, desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom. Bedömningen är också att riskbruksgränsen bör vara densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén.
Samtidigt betonas att vården alltid behöver göra en individuell bedömning.
– Risken varierar mellan individer och beror till exempel på hur gammal man är, dryckesmönster och hur man mår i övrigt. Det är viktigt att stödja de personer som har störst behov, för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion.
En annan viktig slutsats i arbetet är att det inte går att ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri.
– Ju mindre alkohol desto mindre risk för skada, sjukdom eller att man dör i förtid, säger Thomas Lindén.